Fem viktiga punkter om Finlands historia för en svensk
I år fyller Finland 100 år – något som inte är alltför synligt i Sverige. Historieprofessorn Martin Hårdstedt listar fem viktiga punkter om Finlands historia som varje svensk borde känna till och hoppas därmed att intresset för det jubilerande Finland skulle växa.
– I Sverige ser vi en försvagad trend om att undervisa om vår egen historia. Vi är extremt inriktade på det globala och solidariteten med världen utanför Europa. Jag brukar säga att vi svenskar vet mer om vad som händer i Thailand än i Helsingfors.
Det säger Martin Hårdstedt (bilden) som är professor i historia vid Umeå universitet. Han är särskilt inriktad mot Finlands historia och nordisk historia, så för honom står Finland nära hjärtat.
– Vi behöver mer undervisning och starkare inslag om Norden. Vid min egen institution har vi numera en obligatorisk kurs om Norden.
Däremot har den vanliga svensken rätt så dålig koll på Finland – och på att Finland varit en del av det svenska riket.
– Det är sorgligt att vi inte känner till det. Sverige är ganska historielöst, men det har skett förbättringar, säger Hårdstedt.
Nedan listar han fem viktiga punkter som varje svensk borde känna till om Finland.
1. Finland var en integrerad del av Sverige fram till 1809
– Jag skulle börja med att få en svensk att förstå att det som är Finland i dag var en integrerad del av Sverige långt bak i tiden. Det är viktigt att man förstår samhörigheten fram till 1809.
Finland har än i dag varit en del av Sverige en längre tid än Skåne.
– Finland var en östra riksdel och hade representation i riksdagen. Språkfrågan är inte så viktig, det handlar mer om samhörighet via religion och lagar. Dessutom var finländarna svenska kungens undersåtar precis som svenskarna.
2. 1809–1917 var Finland en autonom del av Ryssland
– 1809 rycktes Finland loss från Sverige och blev ett storfurstendöme i Ryssland. Då bildades också Finland som en geografisk men även politisk helhet.
Fram till 1917 då Finland blev självständigt byggdes den finska nationella identiteten upp.
– Den finländska nationalskalden Runeberg med flera försökte hitta något nytt. Finländarna kunde inte längre vara svenskar och ville inte vara ryska. Då uppstod en ny finsk identitet som bland annat hittade sin inspiration i Kalevala och den karelska naturen.
3. Finlands relation till Ryssland
– Finland kom på konfrontationslinje med Ryssland eftersom det fanns en strävan att förryska Finland som finländarna motsatte sig med kraft.
Men Finlands relation till Ryssland har alltid varit komplex, något som svenskar har svårt att förstå enligt Hårdstedt.
– Relationen till Ryssland är komplicerad och fylld av våldsamheter. Vägen mot självständigheten kantades av beväpning och inbördeskrig och under andra världskriget tvingades Finland att slåss för sin överlevnad mot Sovjet med stora offer som följd.
4. Finlands inre utveckling & inbördeskriget
– I början av 1900-talet fanns det inte samma reformverksamhet i Finland som i Sverige. Industrialiseringen blev långsammare. Det fanns tydligare klassmotsättningar. Torpare och arbetare var inte så pigga på den borgerliga monarkin/republiken som det fanns planer på.
Inbördeskriget 1918 är fortfarande ett sår i det finska folket.
– Det har varit en lång läkningsprocess, inbördeskriget rev upp ett sår i den finska folksjälen. Det gäller att prata på rätt sätt om kriget och man får inte vara naiv som svensk, inbördeskriget är fortfarande känsligt och ledde till en stark polarisering i det finska samhället.
5. Finlands geopolitiska läge
– Finland är alltid hotat och Sverige är alltid skyddat. Det är den så kallade geopolitiska asymmetrin. Vi svenskar måste komma ihåg det. Finland kan inte sänka försvarsförmågan, det måste finnas en annan beredskap i Finland än i Sverige.
Enligt Hårdstedt är det logiskt att det är så.
– Behovet av att gå med i EU 1995 var stort för Finland, EU-medlemskapet hade nog mindre betydelse för Sverige i flera avseenden.
+ 1
Till sist säger Martin Hårdstedt att 1703 på flera sätt är det viktigaste årtalet i både finsk och svensk historia.
– Då grundades S:t Petersburg och då växte Rysslands vilja att vara en Östersjömakt och erövra Finska vikens norra strand.
Vill du veta mer om Finland och jämföra med Sverige? Missa inte Addetos jämförande fakta, Visste du att? och partijämförelser.
Läs också: Svenskar vet inte mycket om Finland – men vill veta mer
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation gästkrönika läsförmåga partiledare valforskning hanaholmen journalistik genusforskning pisa kultur demokrati flerspråkighet lärarutbildning doktorandstudier sociala medier finlandssvenskhet minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik högskolepolitik forskningsfinansiering sverige svenskan i finland unga forskare partier addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare minoritet nordiska ministerrådet webbarkiv digitalisering pressen försvarssamarbete samer val språkfrågor partijämförelse ungdomar helsingfors universitet jämställdhet forskningspolitik universitetsreformen ekonomi eu historia demokratins drivkrafter magma invandring migration extremism finskan i sverige hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja