Nordiskt samarbete i fredsmedling
De nordiska länderna kunde samarbeta mer kring fredsmedling. Det finns både skillnader och likheter mellan länderna.
– Finns det utrymme för en nordisk approach till fredsmedling? Svaret är ja, konstaterade chefen för freds- och konfliktforskningscentret i Tammerfors (Tampere Peace Research Institute, TAPRI), professor Tuomo Melasuo när han öppnade seminariet på Tammerfors universitet den 14 augusti.
Salen var fylld av experter och studerande från Finland, Sverige Norge och Danmark. Fredsmedlingens tillstånd belystes ur flera olika synvinklar och tillsammans funderade deltagarna på nya områden för samarbete och nordisk fredsmedling.
Vid utvärdering av nuläget kom man fram till flera existerande likheter och samarbete, men också till skillnader mellan länderna. En ökning av forskningssamarbetet skulle gynna alla. De olika nordiska betoningarna ger möjligheter både för att utbyta erfarenheter och till kompletterande verksamhet.
Fredsmedlingen är en av tyngdpunkterna inom Finlands utrikespolitik och ett viktigt område också för övriga Norden. Fredsmedling speglar tydligt det nordiska tankesättet om internationella relationer. Fredsmedling innebär också jämlikhet, mänskliga rättigheter och utvecklandet av god förvaltning.
Pågående forskning
I Tammerfors universitet jobbar tre forskare med en rapport om den nordiska fredsmedlingen. Rapporten som finansieras av Utrikesministeriet är en del av ett större samnordiskt projekt gällande utvecklingen av fredsmedlingen.
– Det talas mycket om den nordiska dimensionen och samarbetet – så det antas i alla fall att det finns sådant. Det här projektets målsättning är att reda ut vad som pågår inom fredsmedlingen i de nordiska länderna och om vi kunde göra samarbete länderna emellan, säger forskare Jenny Saarinen från TAPRI till Tammerfors universitets nyheter.
En av forskningsmålsättningarna är att känna igen eventuella särdrag inom den nordiska fredsmedlingen.
– Forskningens avsikt är ändå inte att djupanalysera verksamheten i utrikesministerierna, utan att göra upp en utförlig och täckande rapport som baserar sig på sakförhållanden, berättar Jenny Saarinen.
Inom projektet görs också en grundutredning om forskningen kring nordisk fredsmedling.
– Vi vill reda ut nationella tyngdpunkter inom forskningen, men också se på skillnader mellan vetenskapscentren. Målsättningen är att kunna berätta om nuläget för forskningen om nordisk fredsmedling, säger Jenny Saarinen.
Tammerfors universitets nyhet
Utrikesministeriets nyhet
Sammanfattning: Michaela von Kügelgen
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer granskning språkpolitik feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet innovation gästkrönika läsförmåga rasism sociologi öppna data bokmässan magma demokratins drivkrafter partiledare valforskning hanaholmen kultur historia flerspråkighet universitetsreformen helsingfors universitet forskningspolitik jämställdhet välfärdssamhälle pedagogik ungdomar partijämförelse forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering högskolepolitik pressen minoritetspolitik finlandssvenskhet samer val språkfrågor lärarutbildning sociala medier doktorandstudier demokrati pisa ekonomi eu invandring migration genusforskning journalistik sverigefinländare eu-valet sls tvåspråkighet extremism finskan i sverige hälsopolitik krig främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter medborgarforskning nato bildgalleri yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik