”Vi behöver fler pappadagar”

I Sverige är föräldraledigheten flexibel, mer jämställt fördelad och lagstiftningen är könsneutral. I Finland går diskussionerna heta kring en reform av föräldraledigheterna och många sneglar mot Sverige. Men inte heller där är det riktigt jämställt påpekar forskare – endast tio procent av paren delar föräldraledigheten jämnt.

I en nordisk jämförelse framgår att Finland har det mest generösa hemvårdsstödet, den minst subventionerade barnomsorgen och den lägsta sysselsättningsgraden bland mammor till barn yngre än tre år.

Under seminariet Reform av familjeledigheten ordnat av Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland diskuterades reformen ur ett svenskt och finländskt perspektiv. Katarina Boye, docent vid Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, presenterade den svenska modellen.

Sedan den första pappamånaden infördes 1995 har svenska pappor stannat i ökande grad hemma med barnen. I dag har pappor 90 öronmärkta dagar som inte kan överföras till mamman.

– År 2015 tog män tog ut 26 procent av föräldrapenningdagarna. Antalet ökar stadigt sedan pappamånaden infördes och ökningen hänger ihop med de öronmärkta månaderna för pappor, förklarade Boye.

De pappor som tar ut mer dagar upplever att relationen till barnet är starkare efter föräldraledighet. Vid en separation har pappan också närmare kontakt till barnet.

I praktiken tillhör hälften av föräldradagarna mamman och hälften pappan, men dagar kan överföras föräldrar emellan.

– Det som händer ofta är att pappan överför dagar på mamman.

Hälften av mammorna hemma till stor del

Fastän fler pappor i Sverige väljer att vara hemma med barnen är situationen fortfarande långt ifrån jämställd poängterade Katarina Boye.

– Upp till barnets 2-årsdag tar pappor ut cirka 10 procent av föräldraledigheten och -ersättningen och ungefär en fjärdedel av papporna tar inte ut någon ledighet alls. Bland mammorna är samma siffra endast 2 procent.

I ungefär hälften av de svenska paren tar kvinnan ut all eller nästan all föräldraledighet.

– Drygt 10 procent delar lika, sa Boye.

Enligt henne finns det vissa faktorer som påverkar hur mycket föräldraledighet pappor väljer att ta ut. Bland annat inom offentliga sektorn finns det en del arbetsgivare som betalar mer än den obligatoriska föräldrapenningen, vilket sporrar pappor att stanna hemma.

Också utbildningsnivån påverkar. Pappor med hög utbildning tar ut mer och mammor med hög utbildning mindre. De som har det bättre ekonomiskt ställt har också möjlighet att vara hemma längre. Exempel i närkretsen påverkar också.

– Om det på en arbetsplats finns pappor som har tagit ut föräldradagar är det vanligare att andra också gör det. Det kan skapas en kultur som gynnar pappor, berättade Boye.

Många mammor jobbar deltid för att vara hemma med barnen. Foto: Alexander Dummer/Unsplash.
Många mammor jobbar deltid för att vara hemma med barnen. Foto: Alexander Dummer/Unsplash.

”Mammor anpassar sitt liv mer”

Katarina Boye tog också fasta på att i barnafödande ålder tar pappornas karriär fart, medan mammornas karriärer stampar på stället. I Sverige jobbar 30 procent av kvinnorna deltid, bland männen är det endast 11 procent.

– Kvinnor jobbar deltid i första hand för att de inte har hittat heltidsarbete men i andra hand för att ta hand om barn. Män jobbar inte deltid för att ta hand om barn, där väger andra orsaker tyngre, sa Boye.

En stor skillnad mellan Sverige och Finland är dagvårdsavgiften. I Sverige är summan maximalt 144 euro (knappt 1400 kronor) per månad och barn. I Finland avgör kommunerna avgiftens storlek, till exempel i Esbo är avgiften maximalt 290 euro (drygt 2700 kronor). I Sverige är också förskola en rättighet för alla 1-åringar och av 4–5-åringarna är 94 procent inskrivna i barnomsorgen.

Som sammanfattning sa Katarina Boye att en familjepolitik som gynnar delat ansvar för arbete och omsorg samtidigt gynnar jämställdhet, kvinnors förvärvsarbete och ett aktivt faderskap.

– Men Sverige är fortfarande inte jämställt. Mammor anpassar sitt liv mer till föräldraskapet än vad pappor gör och vi ser konsekvenser av det här på arbetsmarknaden. Kvinnor offrar bland annat förvärvsarbete, karriär och pension i förmån för barnen, sa Boye.

Hemvårdsstödet populärt i Finland

Enligt Minna Salmi från Institutet för hälsa och välfärd har mammornas låga sysselsättningsgrad nästan blivit ett mantra då långa mammaledigheter diskuteras. Enligt henne borde vi vidga våra vyer.

– De kvinnor som lever på hemvårdsstöd har i regel låg utbildning och har inte haft något arbetsförhållande före graviditeten – med andra ord skulle det vara svårt för dem att hitta jobb och de skulle i praktiken bli arbetslösa.

En fördel med att kvinnor skulle registrera sig som arbetslösa skulle enligt Minna Salmi vara att den så kallade ”osynliga” arbetslösheten skulle synas i statistiken.

– Orsaken till att många använder hemvårdsstödet är att föräldraledigheten är kort. Men 38 procent av mammorna använder inte hemvårdsstödet alls.

Dagvården motsvarar inte önskemålen

Många mammor väljer också att stanna hemma eftersom de anser att dagvårdens kvalitet inte motsvarar de egna önskemålen. För vissa handlar det om värdegrund – en del kvinnor anser att det är mammans roll att vara hemma med barnen och därför vill de inte heller registrera sig som arbetslösa.

– Men nyckelfrågan är hur pappor väljer att ta ut föräldraledigheten. Just nu använder papporna så gott som endast de öronmärkta pappadagarna. På många arbetsplatser förhåller man sig positivt till pappors föräldraledighet – men endast till de öronmärkta dagarna, sa Minna Salmi.

Enligt henne är det framför allt två saker som behöver ändras.

– Vi behöver fler pappadagar, men vi måste också rikta diskussionen ut på arbetsmarknaden. Hur kan vi möjliggöra att fler pappor stannar hemma med barnen?
 

Öronmärkta pappadagar leder till att fler pappor stannar hemma, men situationen är långt ifrån jämställd. Foto: Andrew Branch/Unsplash.
Öronmärkta pappadagar leder till att fler pappor stannar hemma, men situationen är långt ifrån jämställd. Foto: Andrew Branch/Unsplash.

”Svenska modellen intressant”

Ilkka Kaukoranta som är ekonom vid fackcentralen FFC presenterade FFC:s modell för en reformerad föräldraledighet. Bland annat den svenska flexibiliteten och jämställdheten är värda att kopieras också till Finland.

– Den svenska modellen är väldigt intressant och den har vi använt som exempel då vi utvecklade vår modell. Det viktiga är att pappornas kvot förlängs.

Han berömmer Sverige för att modellen är könsneutral, i lagstiftningen nämns mammrr och pappor inte utan det pratas om föräldrar. Den svenska modellen är också flexibel – i Sverige behöver man inte vara hemma i tre år för att ta ut den maximala nyttan av föräldrapenningen. Flexibiliteten möjliggör olika lösningar och således är styrningen inte lika stark.

– I Finland styr vi familjerna till långa vårdledigheter. I Finland kan pappan inte ta ut någon föräldrapenning om mamman är hemma de 10 första månaderna. I Sverige fungerar också den delade föräldraledigheten, i Finland har vi i praktiken inte den här möjligheten.

Höga dagvårdsavgifter en fälla

Penna Urrila som är ledande ekonom vid Finlands näringsliv EK lyfte fram att Finland måste öka sysselsättningsgraden för att klara av finansieringen av den offentliga sektorn.

– Om sysselsättningen bland yngre kvinnor (25–44 år) skulle vara på samma nivå som i Sverige skulle vi ha 50 000 fler personer i arbetslivet. Det motsvarar hälften av regeringens målsättning.

Enligt Urrila främjar familjeledighetssystemet inte en hög sysselsättning.

– Höga och progressiva dagvårdsavgifter är en fälla för många låg- och medelinkomsttagare, speciellt för ensamförsörjare.

Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
 

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Etikettmoln