Kan man längre lita på gallupar?
Det finns skäl att tolka opinionsundersökningar allt försiktigare. Forskare i Sverige och Finland dryftar varför gallupar börjat slå fel.
Inför årets stora folkomröstningar, om Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen samt presidentvalet i USA, visade många opinionsundersökningar på precis motsatt utgång än vad resultaten sedan blev.
Richard Öhrvall, statsvetare och opinionsforskare vid Linköpings universitet och Institutet för näringslivsforskning, säger till Forskning & Framsteg att det är en generell trend i Europa och USA att det är allt svårare att genomföra opinionsundersökningar.
– Vi måste vara mycket mer försiktiga att tolka opinionsundersökningar. Det finns tendenser till önsketänkande i många fall, säger han inför nästa svenska val.
Döljer obekväma ståndpunkter
Yle i Finland skriver att man vanligtvis intervjuar ungefär tusen personer för en opinionsundersökning och att felmarginalen då blir ungefär tre procentenheter. Vanligtvis kan man lita på metoden – men populismens framfart ställer till med problem: väljare som röstar på populister är i snitt ovilligare att svara på gallupar än andra.
– Folk var rädda för att utsättas för åtlöje om de berättar att de stöder Trump. Därför underskattades hans stöd. Samma mekanism gällde för brexit och Sannfinländarnas valframgång i Finland, säger Juho Rahkonen, forskningschef på finska gallupföretaget Taloustutkimus, till Yle.
Öhrvall är inne på samma linje.
– Det finns mycket som tyder på att de med obekväma ståndpunkter är mindre benägna att berätta om dem i undersökningar.
Anders Sundell, statsvetare vid Göteborgs universitet, manar också till försiktighet.
– Den stora lärdomen är att det är fruktansvärt svårt att spå i framtiden. De som säger sig veta snackar helt enkelt skit. Man ska helt enkelt vara väldigt försiktig med att uttala sig alltför tvärsäkert, säger Sundell till Forskning & Framsteg.
Text: Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt