Problem med svenskundervisningen

Under april månad har Svenska Yle Nyheter skrivit om två problem med svenskan i finskspråkiga skolor. Det ena problemet handlar om att alla som vill läsa svenska som A-språk inte kan göra det. Det andra problemet handlar om bristen på modersmålsinriktad svenska i finska skolor.

– Vi anmälde vårt första barn till förskolan på finska sidan. Jag märkte att när han börjar i skolan på ettan så får han inte någon undervisning på sitt officiella modersmål. Vi skulle förstås vilja att barnen skulle få stöd och undervisning på båda språken, säger Johanna Nuorteva till Yle.

Hon är mamma till tre tvåspråkiga barn som valde den finskspråkiga skolan på grund av att det är kortare skolväg och det finns fler behöriga lärare på finska än på svenska sidan.

Yle skriver att Johanna Nuorteva nu lagt in ett klagomål till justitieombudsmannen. Hon jobbar själv som lärare på Kivimäki skola i Vanda, där det går många barn som har ett annat modersmål än finska, och får modersmålsundervisning i sitt hemspråk. Hon undrar varför de tvåspråkiga barnen som talar svenska och finska inte har samma rättighet. Svenskundervisningen börjar först på tredje klass, och då med alla andra barn i skolan.

– Det är frustrerande att studera svenska i en grupp där alla andra har det som en främmande språk, och inte kan tala, skriva eller ens förstå. Jag vet inte vad svenskspråkiga barn får ut av det, säger Nuorteva.

Enligt Yle vill också Svensklärarna i Finland att modersmålsinriktad svenska ska bli lika allmän som den modersmålsinriktade finskan i de svenska skolorna.

I Esbo får inte alla de elever som vill studera svenska som A-språk göra det. Om gruppen är för liten förverkligas kursen nämligen inte. En kvinna vars son går i femte klassen i en skola i södra Esbo hörde om den här regeln för första gången i fjol, då hennes pojke ville börja läsa svenska, skriver Yle.

– De var sju elever som ville läsa svenska som andra A-språk och det ansågs vara för få. Det är oerhört trist att han inte fick läsa det språk han ville, säger kvinnan.

Enligt Esbo handlar det om brist på finansiering.

– Vår erfarenhet visar att grupper oftast minskar under årets lopp på grund av att elever hoppar av eller flyttar. Ifall gruppen är väldigt liten från början blir den då alltför liten för att fungera ekonomiskt och framför allt pedagogiskt, förklarar Ilpo Salonen, linjedirektör för den grundläggande utbildningen i Esbo.

Sammanfattning: Michaela von Kügelgen / Addeto