Ny universitetslag gav starkare autonomi men distanserad personal
Reformen av universitetslagen i Finland har lett till att skillnaderna i ledningens och personalens synsätt blivit större. Bland annat detta framgår av en utvärdering av konsekvenserna av universitetslagsreformen som offentliggjordes förra veckan.
Den nya universitetslagen trädde i kraft 2010. Ledningssystemet på universiteten blev mer ledarcentrerat och därmed effektiverades beslutsfattandet. Samtidigt har dock universitetssamfundet distanserats från beslutsfattandet. Undervisnings- och kulturministeriet i Finland berättade om utvärderingen av konsekvenserna av reformen i ett pressmeddelande.
“Dels handlar det säkert om den vånda som hör alla förändringar till, men det att universitetssamfundet upplever att det distanserats från beslutsfattandet kan inte ignoreras som ‘vanligt förändringsmotstånd’. Den nya universitetslagen ställer många krav på universitetens ledning och en av de viktigaste utmaningarna är att i framtiden säkerställa att universitetssamfundet känner att det inkluderas bättre”, står det i rapportens slutsatser.
– Universitetsreformen stärkte universitetens autonomi, betonade kvaliteten och effektiviteten samt förbättrade universitetens verksamhetsförutsättningar. Utvärderingen visar ändå att förnyandet av verksamhetskulturen ännu är på hälft. Att universitetssamfundet distanserats från beslutsfattandet måste tas på allvar. Ledningskulturen, interaktionen och delaktiggörandet måste utvecklas. Personalen och de studerande måste inkluderas allt starkare, framförallt i tider av förändring, säger undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) i pressmeddelandet.
Enligt rapporten känner universitetens personal allt mer osäkerhet vad gäller att de har jobb också i framtiden. Också samarbetsförhandlingarna som genomförts i flera universitet kopplas ofta ihop med universitetslagen. Många upplever också att lagreformen haft negativa konsekvenser vad gäller jobbelastning och att undvika utbrändhet.
Enligt utvärderingen har universitetens ekonomiska och administrativa autonomi stärkts, men Undervisnings- och kulturministeriets finansiering anses fortsättningsvis styra universitetens verksamhet kraftigt. “I en del avseenden kommer universitetslagens verkningar att klarna först i framtiden, då den nya ledarskapsmodellen slår rot i universiteten och universiteten lär sig att dra nytta av sin autonomi”, står det i rapportens slutsatser.
Ett sammandrag av rapporten kan läsas på svenska på ministeriets webbplats, hela rapporten finns att tillgå på finska.
Text: Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius konfliktforskning tankesmedja anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander akademisk frihet socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer granskning språkpolitik feminism högerextremism tryckfrihet främlingsfientlighet innovation gästkrönika läsförmåga rasism sociologi sls bokmässan magma demokratins drivkrafter partiledare valforskning hanaholmen kultur historia flerspråkighet universitetsreformen helsingfors universitet forskningspolitik jämställdhet välfärdssamhälle pedagogik ungdomar partijämförelse forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering högskolepolitik pressen minoritetspolitik finlandssvenskhet samer val språkfrågor lärarutbildning sociala medier doktorandstudier demokrati pisa ekonomi eu invandring migration genusforskning journalistik sverigefinländare eu-valet öppna data tvåspråkighet extremism finskan i sverige hälsopolitik krig stockholms universitet public service sexuella minoriteter medborgarforskning nato bildgalleri yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi globalisering svenska tiden dialekter edelfelt flyktingar open access hatretorik islam vetenskapsrådet språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik