Bekanta dig med partierna
Under år 2014 kommer Addeto göra jämförelser mellan olika partier i den svenska och finländska riksdagen. I den här artikeln hittar du mer information om partier i Sverige och Finland.
Fastän de politiska systemen i Sverige och Finland är lika på flera punkter finns det ändå skillnader. Under år 2014 gör Addeto jämförelser för att utreda skillnaderna och likheterna länderna emellan.
Både Sverige och Finland har ett parlament med en kammare. I svenska riksdagen sitter 349 ledamöter och i den finländska 200 ledamöter. De föregående riksdagsvalen ordnades år 2010 i Sverige och år 2011 i Finland.
En av de mest iögonenfallande skillnaderna i valsystemen mellan Finland och Sverige är att partierna i Sverige gör upp en ordningsföljd för sina kandidater. Man kan sedan 1990-talet även personrösta i Sverige, men det är tills vidare relativt få som väljs in på så kallade personkryss. I Finland ställs kandidaterna inte i ordningsföljd före valet, utan mandatfördelningen inom varje parti avgörs enbart på basis av personrösterna.
I Sverige finns sammanlagt 18 registrerade partier varav 8 sitter i riksdagen. I Finland finns sammanlagt 16 partier varav 8 sitter i riksdagen. I Finlands riksdag sitter ändå 10 riksdagsgrupper.
Du kan bekanta dig med de finländska riksdagsvalens historia i Yles finskspråkiga program Hundra år av riksdagsval. Om de svenska riksdagsvalens historia kan du läsa mer om på svenska valmyndighetens webbsida.
Registrerade partier i Sverige
Sveriges riksdagspartier
Registrerade partier i Finland
De finländska riksdagsgrupperna
Sammanfattning: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt