Gammalt hat i nya kanaler
Att det finns människor som uttrycker hat mot andra är ingenting nytt, men i och med den digitala teknikens frammarsch hittar hatarna varandra lättare än förr.
Heléne Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet, forskar om hatbrott och sociala medier och säger till forskning.se att hatet förr eller senare får konsekvenser. Då hatare i dagens läge dessutom enkelt hittar likasinnade får de bekräftelse och hatet göds enklare.
– Hatet på nätet är samma gamla hat som vanligt. Det är bara kommunikationskanalerna som förändras. Med den skillnaden att förr kunde hatarna känna sig ensamma i sitt hatande, säger Heléne Lööw till forskning.se.
Finländska forskare har kommit fram till liknande slutsatser om att hat göder hat. Forskningen “Exposure to online hate material and social trust among Finnish youth” publicerades i tidskriften Information Technology & People i fjol.
– Människan tolkar saker så att de förstärker de egna fördomarna, sa Pekka Räsänen, professor i ekonomisk sociologi vid Åbo universitet, till tidningen Helsingin Sanomat i höstas.
Hatar för att det är kul?
Numera skriver många i eget namn texter som kan klassas som brottsliga, men myndigheterna hinner inte ta itu med allt.
– En arg nätanvändare kan enkelt störa hundratals andra utan några som helst konsekvenser, sa Atte Oksanen, biträdande professor i socialpsykologi vid Tammerfors universitet, till HS.
Enligt David Brax, doktor i filosofi som forskar om hatbrott ur ett europeiskt perspektiv vid Göteborgs universitet, kan hatbrottslingar delas in i fyra kategorier: de som sprider hat för att det är kul, de som gör det för att hämnas, de som är ideologiskt drivna samt de som försvarar sig mot samhällsförändringar.
– Hur relationen mellan hatet och samhället i stort ser ut är inte klarlagt. Samtidigt som hatbrottsanmälningarna blir fler så visar de flesta undersökningar att attityderna förbättras – särskilt mot invandrare och homosexuella. Så det finns inget entydigt förhållande mellan attityder i samhället och den här typen av brott, säger Brax till forskning.se.
Text: Mira Honkavaara / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentpolitik språkbad konfliktforskning islam tankesmedja open access flyktingar edelfelt dialekter akademisk frihet svenska tiden kulturpolitik selma lagerlöf ukä medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation genusforskning migration invandring magma demokratins drivkrafter ekonomi pisa demokrati flerspråkighet forskningspolitik jämställdhet helsingfors universitet ungdomar partijämförelse språkfrågor val sverige försvarssamarbete pressen partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering forskningsfinansiering högskolepolitik pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet samer doktorandstudier lärarutbildning sociala medier universitetsreformen eu historia kultur journalistik hanaholmen valforskning partiledare hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning romer östersjön tove jansson regnbågsfamilj familj finlands akademi globalisering henrik meinander riksbankens jubileumsfond krigsbarn studentkår anders chydenius hatretorik vetenskapsrådet sibelius stad