Gammalt hat i nya kanaler
Att det finns människor som uttrycker hat mot andra är ingenting nytt, men i och med den digitala teknikens frammarsch hittar hatarna varandra lättare än förr.
Heléne Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet, forskar om hatbrott och sociala medier och säger till forskning.se att hatet förr eller senare får konsekvenser. Då hatare i dagens läge dessutom enkelt hittar likasinnade får de bekräftelse och hatet göds enklare.
– Hatet på nätet är samma gamla hat som vanligt. Det är bara kommunikationskanalerna som förändras. Med den skillnaden att förr kunde hatarna känna sig ensamma i sitt hatande, säger Heléne Lööw till forskning.se.
Finländska forskare har kommit fram till liknande slutsatser om att hat göder hat. Forskningen “Exposure to online hate material and social trust among Finnish youth” publicerades i tidskriften Information Technology & People i fjol.
– Människan tolkar saker så att de förstärker de egna fördomarna, sa Pekka Räsänen, professor i ekonomisk sociologi vid Åbo universitet, till tidningen Helsingin Sanomat i höstas.
Hatar för att det är kul?
Numera skriver många i eget namn texter som kan klassas som brottsliga, men myndigheterna hinner inte ta itu med allt.
– En arg nätanvändare kan enkelt störa hundratals andra utan några som helst konsekvenser, sa Atte Oksanen, biträdande professor i socialpsykologi vid Tammerfors universitet, till HS.
Enligt David Brax, doktor i filosofi som forskar om hatbrott ur ett europeiskt perspektiv vid Göteborgs universitet, kan hatbrottslingar delas in i fyra kategorier: de som sprider hat för att det är kul, de som gör det för att hämnas, de som är ideologiskt drivna samt de som försvarar sig mot samhällsförändringar.
– Hur relationen mellan hatet och samhället i stort ser ut är inte klarlagt. Samtidigt som hatbrottsanmälningarna blir fler så visar de flesta undersökningar att attityderna förbättras – särskilt mot invandrare och homosexuella. Så det finns inget entydigt förhållande mellan attityder i samhället och den här typen av brott, säger Brax till forskning.se.
Text: Mira Honkavaara / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer granskning språkpolitik feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet innovation gästkrönika läsförmåga rasism sociologi öppna data bokmässan magma demokratins drivkrafter partiledare valforskning hanaholmen kultur historia flerspråkighet universitetsreformen helsingfors universitet forskningspolitik jämställdhet välfärdssamhälle pedagogik ungdomar partijämförelse forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering högskolepolitik pressen minoritetspolitik finlandssvenskhet samer val språkfrågor lärarutbildning sociala medier doktorandstudier demokrati pisa ekonomi eu invandring migration genusforskning journalistik sverigefinländare eu-valet sls tvåspråkighet extremism finskan i sverige hälsopolitik krig främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter medborgarforskning nato bildgalleri yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik