ARtiklar och Nyheter från addeto
Addeto skrev om aktuell forskning inom humaniora och samhällsvetenskaper i Sverige och Finland under perioden 2012–2017. Vi skrev också om utbildningsrelaterade frågor samt politik. Bläddra i vårt nyhetsarkiv för att hitta det du är intresserad av, eller sök på intressanta ämnen med hjälp av våra etiketter.
Senaste ARTIKLAR
- En jämförande kunskapsbank om Sverige och Finland
- Tack, farväl och glöm inte samarbetet!
- Tandem Leadership förenar unga ledare över nationsgränserna
- Språkkunskaper och jämställdhet för en bättre arbetsmarknad
- ”Självständighetsdagen kunde vara vid midsommar”
- Presidentvalet kan avgöras redan i första omgången
- Försvarssamarbete på personlig nivå
- Jubileumsgåva kan bli ett långvarigt skogssamarbete
- Unga granskade sitt nyhetsflöde i massexperiment
- Fosterländskhet på två sätt
- Mojn eller tjenare?
- Politiker ska fokusera på stora mål, inte detaljer
- Mediestipendium möjliggjorde resa till Finland
- Föredrag dygnet runt
- Fem viktiga punkter om Finlands historia för en svensk
Arkiv
2016
I motsats till vad många forskare har trott verkar stabila relationer enligt en ny rapport vara på modet igen.
Både finländare och svenskar är intresserade av forskning. Framför allt medicinsk forskning intresserar, medan rätt så få har koll på den humanistiska forskningen.
Ny forskning visar att långsiktiga satsningar på barn och ungdomar kan löna sig också ekonomiskt.
Via samarbete har nordiska uppstartsföretag betydligt bättre möjligheter att slå igenom i världen. Det treåriga projektet Rising North vill stöda och hjälpa nordiska startups framåt.
Av alla EU-invånare anser befolkningen i Finland och Sverige mest att medierna i deras hemländer är pålitliga.
Det finns skäl att tolka opinionsundersökningar allt försiktigare. Forskare i Sverige och Finland dryftar varför gallupar börjat slå fel.
Sverige och Finland är de socialt mest rättvisa länderna i Europeiska unionen, visar en färsk sammanställning. På många håll i EU klarar inte ens heltidssysselsatta av att försörja sig.
Framtidens stadsmiljöer med Stockholm och Helsingfors som jämförande exempel var temat för ett seminarium som ordnades av Samfundet Sverige-Finland i samarbete med Finlandsinstitutet i början av oktober.
Hur ser lyckad forskningskommunikation ut? Är en forskare bara ute efter publicitet om hen vill prata om sin egen forskning? Under en diskussion på Helsingfors bokmässa konstaterades att det är till allas fördel att forskare syns och hörs i den offentliga diskussionen.
Trots att en majoritet av svenskarna är för mångfald har stödet minskat tydligt på sistone, framgår det av en färsk barometer.
Lärarens roll är viktig då det gäller att motivera elever som läser moderna språk, framgår det av en avhandling från i år.
I början av 2016 firade Finland 60 år av nordiskt samarbete – 60 år som inneburit flera historiska politiska milstolpar: en passunion, en gemensam arbetsmarknad, en socialkonvention och ett medvetet arbete för gränsfrihet och integration.
Tekniken ska stöda inlärningen – inte vara ett ändamål i sig. Det är också viktigt att lärare får en möjlighet att dela med sig av sitt material med lärare i resten av landet.
Till exempel forskare och journalister kan dra nytta av en ny metod som hjälper med att mer heltäckande än förr följa med diskussioner på Twitter.
Studenter som slutför kurser snabbare och fler som blir godkända? Dessa konsekvenser kan införandet av mer könsneutralt kursmaterial ha visar ny forskning.
Språkkunskaper och samarbete inom flera områden är framtidens trumfkort för det arktiska området. Det här blev tydligt under ett seminarium i Rovaniemi i Finland i början av oktober.
Den gästprofessur i Österjöforskning som kung Carl XVI Gustaf fick i 70-årsgåva av Stockholms universitet går till professor Alf Norkko.
Nästa år fyller Finland 100 år och jubileet uppmärksammas stort i Finland men syns också en del i Sverige. Under bokmässan i Göteborg diskuterade Anu Koivunen och Jarmo Lainio vad som är viktigast ur ett svensk-finskt perspektiv inför jubileet.
I Finland är finlandssvenskar relativt synliga – eller åtminstone känner de flesta finländare till minoriteten, medan sverigefinländarna är mindre synliga. I Sverige är det många som inte känner till sverigefinländarna och det finns också en viss okunskap om finlandssvenskar. Under bokmässan i Göteborg diskuterade Jarmo Lainio, Henrik Meinander och Maria Wetterstrand minoriteterna.
Nästa vecka samlas 150 nordiska ungdomar i Helsingfors för konferensen Broar för att dryfta viktiga framtidsfrågor för dem själva.
Reformen av universitetslagen i Finland har lett till att skillnaderna i ledningens och personalens synsätt blivit större. Bland annat detta framgår av en utvärdering av konsekvenserna av universitetslagsreformen som offentliggjordes förra veckan.
Allt fler finlandssvenskar väljer att flytta över Finska viken för jobb och studier i Sverige. De två senaste åren har utflyttningen varit extra stor, framkommer det i tankesmedjan Magmas nya rapport. På Magma är man ändå försiktiga med att tala om hjärnflykt – fastän ordet finns med i rapportens rubrik.
Att unga i allt mindre grad följer med politik via traditionella medier betyder inte att de har noll koll.
Nästa år fyller Finland 100 år. Grannlandet Norge funderar på att presenta Finland med en 1324 meter hög fjälltopp genom en enklare justering av gränsen uppe i norr, om regering och Storting går med på förslaget och grundlagen ändras.
Dagens folkvalda politiker bedyrar att de lyssnar på folket – men gapet mellan makthavarna och medborgarna är större nu än på 1700-talet, visar ny forskning.
Medierna kämpar på i motvind och försöker komma på nya lösningar för att överleva. Det är ändå inte alls säkert att de traditionella dagstidningarna kommer att överleva, konstaterade Peter Fellman och Heidi Avellan på tankesmedjan Agendas medieseminarium.
Projektet Nordic safe cities sammanför städer i hela Norden för att dela erfarenheter och utveckla lösningar för att förebygga radikalisering och våldsam extremism. Addeto har diskuterat fördelar med projektet tillsammans med representanter för Helsingfors och Borlänge.
Den nordiska välfärdsmodellen ställs inför allt större utmaningar, men har en framtid, anser många nordiska toppolitiker.
Det akademiska lärarskapet kan utvecklas men kräver samverkan mellan individen, kollegiet och institutionen, enligt en professor i högskolepedagogik.
Ovanstående rubrik var den kännetecknande titeln på den bok som den svenska Märkesorganisationen under 2008–2009 önskade hylla och främja förhållandena mellan Sverige och Finland med. Den 14 maj 2009 samlades Sveriges och Finlands regeringar till ett gemensamt möte i Tavastehus i Finland.
Det kom att bli det första mötet någonsin för våra båda länders regeringar. Då hade det gått 200 år sedan Sverige och Finland gick skilda vägar efter 600 år av riksgemenskap. Min förhoppning är emellertid att mötet borde följas upp av ytterligare möten.
Akademikerorganisationer i Sverige och Finland tar kraftigt ställning mot Turkiets åtgärder mot akademiker efter kuppförsöket i landet.
I Sverige varnar stiftelsen Forska Sverige i en ny rapport för att Sverige som forskningsnation börjar bli omkörd av andra länder. Finland klarar sig något bättre i jämförelserna men i Finland handlar oron om nedskärningarna i utbildningen och att vetenskapen inte längre värderas lika högt.
Almedalsveckan har ordnats på Gotland i över fyrtio år, i sommar ordnas Finlandsarenan i Björneborg för elfte gången. På båda evenemangen diskuteras samhället ur flera perspektiv. Under Finlandsarenan ligger fokus på finländska frågor, under Almedalsveckan diskuteras både stort och smått från Sverige och resten av världen.
I Sverige är risken för förtidspensionering högre för personer födda i december än tidigare under året. I Finland syns inte en liknande trend. En orsak kan vara skillnader i lärarutbildningen mellan länderna.
Rasismen i samhället gynnas av språket som används i partiledardebatter, framgår av ny forskning i Sverige.
Samarbete mellan skolelever och forskare har gett lovande resultat i Sverige.
Ofta upplevs stress endast som en negativ sak, men i ett finländskt forskningsprojekt har man utrett den positiva inverkan som stress kan föra med sig.
Samarbetet i Kvarkenregionen är viktigt för både Sverige och Finland, men för att det verkligen ska fungera behövs samverkan. Under ett seminarium i Umeå lyfte flera talare fram fördelarna med det riksöverskridande arbetet.
I Sverige finns ett stort behov av finskspråkig arbetskraft, i Finland behövs kunskaper i svenska i flera jobb. Den nya rekryteringsportalen SinneWorks ska hjälpa företagen att hitta rätt personer för rätt jobb – på både finska och svenska.
Ungdomar som använder för mycket internet är mer benägna att drabbas av skoltrötthet än andra, framgår det av färsk finländsk forskning.
Att det finns människor som uttrycker hat mot andra är ingenting nytt, men i och med den digitala teknikens frammarsch hittar hatarna varandra lättare än förr.
Medborgarforskning eller citizen science är inget nytt men det är få som känner till begreppet. I grunden handlar det om att allmänheten hjälper forskare att samla in stora mängder data. Trots att det finns många fördelar med medborgarforskning är det fortfarande relativt okänt i Sverige och Finland.
I en färsk avhandling analyseras hur diskussionen kring förkortad arbetstid gått. Några ändringar kommer knappast att ske av sig själv.
Det råder fortfarande en stor obalans mellan andelen kvinnor och män som presenteras i medierna.
Hur ser grannspråksundervisningen ut i Norden? Är det möjligt att förstå varandra om man lärt sig ett skandinaviskt språk? Ett treårigt projekt initierat av nätverket Svenska nu reflekterar över och identifierar framgångsfaktorer i pågående projekt inom grannspråksinlärning.
Språkundervisningen kan bli mer motiverande då elever får hjälp av skolkompisar med målspråket som modersmål.
I år har det gått 250 år sedan världens första tryckfrihetsförordning instiftades som en grundlag i Sverige. Enligt Björn von Sydow är förordningen fortfarande aktuell. Han påpekar att tryckfriheten har varit under press sedan 2001.
Kvalitetsjournalistik behöver både tid och utbildade journalister. Hanna Nikkanen som börjar jobba som gästprofessor vid Tammerfors universitet i augusti hoppas att de stora mediehusen också i fortsättningen orkar och vill göra kvalitetsjournalistik där innehållet är viktigast.
För att få fler framstående forskare i Sverige föreslås nu en rad förbättringar för doktoranderna.
Många unga vuxna är rädda för att de inte ska lyckas i livet. Det framgår av en färsk undersökning.