Forskningen viktig för framtiden

I Sverige varnar stiftelsen Forska Sverige i en ny rapport för att Sverige som forskningsnation börjar bli omkörd av andra länder. Finland klarar sig något bättre i jämförelserna men i Finland handlar oron om nedskärningarna i utbildningen och att vetenskapen inte längre värderas lika högt.

Anna Nilsson Vindefjärd. Foto: Forska Sverige. Anna Nilsson Vindefjärd. Foto: Forska Sverige.

– Vi är oroliga över att företag överlag dragit ner sina investeringar i forskning i Sverige. När företag flyttar sin verksamhet förlorar vi kompetens, forskningsfinansiering, intäkter och arbetstillfällen, säger Forska Sveriges generalsekreterare Anna Nilsson Vindefjärd.

Forska Sverige är en oberoende stiftelse som verkar för att förbättra villkoren för medicinsk forskning och dess tillämpning i syfte att öka hälsa och välstånd i landet. I sin nya rapport lyfter stiftelsen fram att Sverige har en negativ tillväxttakt för forskning och utveckling. 

– Ansvaret för att förbättra förutsättningarna ligger på statsministernivå. Jag hoppas och tror att regeringen förstår hur viktig satsningen på forskningen är på lång sikt, påminner Nilsson Vindefjärd.

Enligt Anna Nilsson Vindefjärd är medicinsk forskning och innovation nödvändiga för att förebygga och behandla sjukdom mer effektivt. Med andra ord är forskningen en investering i att kunna hantera vårdkostnaderna i framtiden.

– Sverige har mycket bra forskning inom medicin och området har varit prioriterat i statens forskningsbudget vilket är mycket viktigt, inte minst för att utveckla hög kvalitet i vården, säger Nilsson Vindefjärd.

Statsmakten ansvarar för finansieringen

Lea Ryynänen-Karjalainen. Foto: Varpu Heiskanen. Lea Ryynänen-Karjalainen. Foto: Varpu Heiskanen.

I Finland har nedskärningarna i utbildningen lett till högljudda protester från akademikerhåll. Det finns en oro för att uppskattningen för forskning håller på att sjunka.

– Vad skulle vi ha om vi inte skulle ha forskning? I vardagen är det många som inte förstår hur mycket som baserar sig på forskning och vetenskap, säger Lea Ryynänen-Karjalainen från 
Vetenskapliga samfundets delegation.

Samfundet är ett oavhängigt sakkunnigorgan i frågor som gäller forskning och forskningspolitik i Finland. Ryynänen-Karjalainen påminner om att yrkeshögskolesektorn utsatts för nedskärningar redan i tio år, medan de för universiteten kom som en chock. Nu finns en oro för att nedskärningarna kan ha effekter på lång sikt.

– Jag hoppas att vi åtminstone inte går alls ner från den här nivån. En stor fråga är hur vi ska bevara värdesättningen av vetenskapen?

I både Sverige och Finland har de totala investeringarna i forskning och utveckling minskat, i Sverige från 3,90 till 3,16 procent av bnp mellan år 2001 och 2014. Investeringarna i Finland har hållits på ungefär samma nivå de senaste tio åren. 2009–2011 var forskningsinvesteringarna som bäst 3,75 procent av bnp. Efter det har investeringarna sjunkit och 2014 låg Finland på ungefär samma nivå som Sverige med 3,17 procent av bnp.

– I internationella jämförelser klarar sig Finland ändå bra. Det är avgörande att den privata sektorn är med och finansierar, likaså stiftelserna. Men det är statsmakten som måste se till att finansieringen är i skick, säger Lea Ryynänen-Karjalainen.
 

Skärmdump ur Forska Sveriges lägesrapport (klicka på bilden för att komma åt rapporten).

Näringslivsklimatet viktigt

Forska Sverige har gjort en åtgärdsplan med fjorton punkter för att stärka life science (bland annat bio- och medicinteknik) i Sverige. Enligt stiftelsen är stärkt finansiering av medicinsk forskning en förutsättning för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt inom life science.

– Utöver långsiktigt stark finansiering behöver åtgärder ske för att öka kvaliteten inom akademin, öka samverkan mellan vård, företag och akademi, dra nytta av digitalisering och förbättra näringslivsklimatet. Det räcker inte bara med en åtgärd, man måste driva olika förändringar parallellt. Den svagaste länken drar alltid ner resten, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

Hon lyfter fram att Sverige måste bli mer attraktivt för kunskapsbaserade företag.

– Företagen vill verka i länder med de bästa forskarna, men näringslivsklimatet är också viktigt. Om tre eller fyra länder är ungefär likvärdiga vad det gäller tillgång till kompetens spelar frågor som samverkan med vård, effektiva myndigheter och skatter också en viktig roll och detta kan regeringen påverka, säger Nilsson Vindefjärd.

Också Lea Ryynänen-Karjalainen lyfter fram vikten av medicinsk forskning och långsiktiga finansieringsmodeller.

– Det behövs en bra och offentligt finansierad grundforskning för att vi också ska kunna forska i till exempel Finlandsspecifika sjukdomar. Jag måste ändå säga att det har gjorts väldigt mycket fin forskning i Finland.
 

Ny forskningsproposition

Lea Ryynänen-Karjalainen efterlyser en förståelse för vetenskapen. Det går inte att jämföra vetenskap med näringslivets kvartal.

– Det går inte att säga att forskningen ska ske på ett visst sätt, man måste våga ta risker och göra misstag. Nya forskningsrön kan komma när som helst.

Enligt Ryynänen-Karjalainen fattas de bästa besluten baserade på forskning.

– Nu är det viktigt att olika aktörer samverkar och att det finns en vilja att ta reda på saker. Finland är ett litet land – varför pratar vi inte med varandra?

Lea Ryynänen-Karjalainen skickar ändå ett tack till Undervisningsministeriet som enligt henne jobbat på att öka dialogen.

– Mer orolig är jag för riksdagen och hur kommunikationen där ser ut. Jag önskar att de kunde tänka på de långvariga effekterna av ett beslut i stället för att syssla med partipolitik och politisk retorik. Nu borde vi koncentrera oss på att lösa problemen tillsammans över de ideologiska gränserna.

På Forska Sverige menar man att trycket är hårt inför den kommande forskningspropositionen.

– Det finns alltid kortsiktiga viljor men det handlar om hela Sveriges framtid. Det är viktigt att regeringen visar framfötterna och gör klart att forskningen är viktig, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

Enligt henne är det nu väldigt stora beslut som fattas – forskningspropositionen lägger ambitionsnivån för de kommande tio åren.

– Det är kunskap och innovation Sverige kan konkurrera med globalt och jag är hoppfull. En stark proposition skulle ge forskare och företagare, både i Sverige och internationellt, en tydlig signal om att det är i Sverige man ska vara om man vill satsa på forskning, vilket i sin tur skulle stärka Sverige på många sätt, säger Nilsson Vindefjärd.

Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
 

Etiketter: forskningspolitik

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Etikettmoln