Språkkunskaper och jämställdhet för en bättre arbetsmarknad

En obligatorisk vuxenutbildning kunde förstärka Nordens konkurrenskraft i framtiden. Men språkkunskaper och jämställdhet är också nycklar för en ännu bättre arbetsmarknad.

Är en gemensam och jämställd nordisk arbetsmarknad utopi eller realism? Det var frågeställningen för ett seminarium i början av december som ordnades av Hanaholmens kulturcenter för Sverige och Finland. Hanaholmens vd Gunvor Kronman inledde seminariet med en kort hälsning gällande svenskans ställning.

– Inget tyder på att efterfrågan på svenskspråkig arbetskraft skulle minska, däremot måste företagen kunna svara på offerter och hålla möten på svenska, sa Kronman.

Seminariets första talare var danska Poul Nielson, tidigare minister och EU-kommissionär. Han har gjort en granskning av arbetslivsområdet och rekommenderar att de nordiska länderna i högre grad går in för gemensamma lösningar.

Nielson föreslår bland annat en gemensam modell för obligatorisk vuxenutbildning för att ytterligare förstärka Nordens konkurrenskraft i framtiden.

– Det kan verka som en provokation att lansera något utopistiskt, men frågor kan inte besvaras om man inte först inleder en diskussion. “Work harder” är inte nog, i stället är det “work smarter” som gäller, sa Nielson.

”Vi måste förstå varandra”

Generalsekreterare Reijo Paananen från Industrianställda i Norden talade om språkets betydelse för en gemensam nordisk arbetsmarknad.

– Jag kunde spara tid och säga att språkets betydelse är väldigt viktig. Det är svårt att anpassa sig till arbetsmarknaden om man inte kan språket, sa Paananen.

Han betonade vikten av att diskutera och att ha en genuin vilja att förstå vad ens diskussionspartner säger.

– Det är solklart att det är inte räcker att endast kunna arbetet i sig. Vi måste kunna diskutera och förstå varandra och också förstå hur det samhälle vi arbetar i fungerar.

Paananen sa att han själv som finländare ibland lite skrattat åt den svenska diskussionskulturen, men att han insett att det kan vara en ganska viktig framgångsfaktor.

– Men allt handlar om förtroende för motparten. Det handlar inte om språket i sig utan om en vilja att förstå, sa Paananen.
 

Kvinnor är fortfarande i klar minoritet på toppen i näringslivet.
Kvinnor är fortfarande i klar minoritet på toppen i näringslivet.

Jämställdhet ger bättre avkastning

Seminariets sista talare var Tove Dahlgren från AllBright, en partipolitiskt obunden och icke-vinstdrivande stiftelse som arbetar för jämställdhet och diversifiering på ledande positioner i näringslivet.

– AllBright jobbar med jämställdhet och meritokrati – vem som sitter på vilken position ska avgöras på meriter, sa Dahlgren.

Hon påpekade att män inte endast dominerar på ledande positioner i näringslivet utan är i majoritet inom en rad samhällssektorer i Sverige. Endast inom politik, vetenskap och offentlig förvaltning är fördelning mellan könen jämställd (minst 40/60 procent), men inte i en enda sektor är kvinnor i majoritet.

– Men till och med kyrkan är progressiv i jämförelse med näringslivet, med 23 jämfört med 10 procent kvinnor i ledande positioner.

Dahlgren poängterade att jämställdhet är lönsamt. De bolag som har kvinnor i ledningen har en 42 procent högre rörelsemarginal och 53 procent högre avkastning på eget kapital än bolag med endast män i ledningen.

– Företag med över 30 procent kvinnor i ledningen visade upp till 6 procent högre vinster, de företag som säger nej till kvinnor säger nej till potentiella tillväxtmöjligheter, sa Dahlgren.

På AllBright tror man ändå inte på kvotering.

– Vi önskar att ansvaret för de här frågorna ska ligga i ledningsgruppen, det är i bolagens intresse. Först när vi blir medvetna om strukturerna kan vi åtgärda dem. Framåt ska vi och det måste gå snabbare, om vi följer samma takt som nu är Sverige jämställt 2039, sa Tove Dahlgren.

Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
 

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Etikettmoln