”Självständighetsdagen kunde vara vid midsommar”

100-åriga Finland har firats sedan början av 2017 och festligheterna kulminerar i självständighetsdagen den 6 december. Men hur firar man i Finland och är det helt självklart att självständighetsdagen är just i december?

– Tänk om självständighetsdagen skulle vara på sommaren? Jag tycker vi kunde fundera på alternativa självständighetsdagar, säger Heino Nyyssönen som är universitetslärare vid Åbo universitet och docent i statskunskap.

Enligt honom är det viktigt att komma ihåg vad som firas – är det självständighetsdeklarationen, själva uppnåendet av självständigheten eller stabiliteten överlag. Alternativa självständighetsdagar kunde vara arméns och de vitas tidigare viktiga paraddag 16.5 eller ett helt nytt alternativ, 21.6 då riksdagen godkände att Finland skulle bli en republik.

– Det här är politiska beslut. Självständighetsdagen kunde bra vara vid midsommar. En fest mitt i vintern har inte så mycket karnevalstämning. Om festen skulle vara mitt i sommaren skulle vi knappast sitta bänkade framför tv:n utan i stället fira den finländska sommaren, funderar Nyyssönen.

Självständighetsfesten som infaller under den allra mörkaste årstiden har traditionsenligt varit en rätt allvarlig fest. Finländarna firar självständighetsdagen genom att se på slottsbalen på tv och på filmatiseringen av Väinö Linnas kända roman Okänd soldat. Nyyssönen har fått en hel del förundrade kommentarer om Finlands traditioner.

– Jag har fått frågan om det är sant att vi verkligen ser på krigsfilmer på självständighetsdagen. Att Finlands självständighetsdag är så militärt inriktad har väckt en del förundran.

Enligt Nyyssönen skulle det vara bra med en kritisk diskussion om Finlands självständighet och firandet.

– Varför betonas krigen så mycket?
 

Självständighetsmottagningen 1965 med presidentparet Urho och Sylvi Kekkonen. Här skakar de hand med skådespelaren Tarmo Manni. Foto: Wikimedia Commons.
Självständighetsmottagningen 1965 med presidentparet Urho och Sylvi Kekkonen. Här skakar de hand med skådespelaren Tarmo Manni. Foto: Wikimedia Commons.

”Är festen en belöning för eliten?”

På en internationell nivå är framför allt slottsbalen ett märkligt fenomen. Festen har, utan vissa undantag, ändå ordnats varje år sedan den första kvällsfesten 1922. Festen har sänts direkt på tv från och med 1982 (med undantag för redan 1967 och 1968). Att se filmen Okänd soldat på tv på självständighetsdagen är ändå en tradition som uppstått först på 2000-talet.

– I Finland fokuserar självständighetsfirandet på bevarandet av självständigheten, inte så mycket på att den uppnåtts. Den officiella delen är väldigt allvarlig och det är en viktig dag för armén och för veteraner. Slottet är en symbol för makten och det är värt att fundera på om festen är en belöning för eliten?

Överlag är intresset för slottsbalen stort bland finländarna. I medierna uppmärksammas de inbjudna samt deras kläder under höstens lopp. Över två miljoner finländare följer med direktsändningen i tv.

Men alltid har det inte varit så. Heino Nyyssönen berättar att han hittat en artikel i tidskriften Suomen Kuvalehti, där 40 procent av finländarna skulle ha varit redo att slopa slottsbalen under recessionen på 1990-talet.

– Det här är ett ganska rafflande resultat, men nu redan bortglömt. Och nu i 100-årsandan skulle det inte heller ha varit lämpligt att föreslå något sådant. Men å andra sidan, skulle det inte räcka med färre festgäster? Varför måste till exempel riksdagsledamöterna bli inbjudna varje år? Det här kunde man bra diskutera, säger Nyyssönen.
 

Foto: Finland100 / Suvi-Tuuli Kankaanpää.
Foto: Finland100 / Suvi-Tuuli Kankaanpää.

Finland har firats på sex kontinenter

Fastän Finlands självständighetsfest traditionsenligt har varit allvarlig, har den årslånga festen satt sin prägel på festligheterna.

– Helheten har varit bred och mångsidig, festen har planerats nerifrån uppåt. Sammanlagt har vi haft över 5000 projekt i över hundra länder och på sex kontinenter, berättar Finland100-projektets informatör Johan Lindholm.

Med andra ord – i år har fokus legat på mycket mer än krig. Det har funnits utomhushockey, konserter och mycket annat program. Också den finska bastun har varit synlig i lite märkligare sammanhang.

– Det har funnits en liten bastu på taket av Moulin Rouge-teatern i Paris, och i kommunen Östermark tågade mobila bastur genom centrum, berättar Lindholm.
 

Fru Jenni Haukio och drottning Silvia på Stockholm/Suomi i augusti 2017. Foto: Finland 100.
Fru Jenni Haukio och drottning Silvia på Stockholm/Suomi i augusti 2017. Foto: Finland 100.

Jubileumsåret har också varit synligt i Sverige

Festkommittén har strävat efter att fira det 100-åriga Finland med både nya och gamla traditioner. Tanken har varit att ordna glada folkfester utan att glömma värdigheten.

Finlands fest har också varit rätt synlig i grannlandet Sverige. Evenemanget Stockholm/Suomi lockade över hundratusen besökare under tre dagar i slutet av augusti.

– I Sverige har det ordnats över hundra Finland100-projekt och vi har fått bra respons från svenskarna.

Lindholm berättar att 100-årsfirandet som kulmineras i självständighetsdagen har haft två tydliga målsättningar – att stärka gemenskapskänslan i samhället och att stärka Finlands internationella profil.

– Finländarna har kanske kommit lite närmare varandra och nya nätverk har uppstått. Jag hoppas att nätverken skulle bestå. I många projekt har vi också valt att titta framåt: ett hurdant Finland kommer vi att ha om hundra år?

Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
 

Etiketter: finland

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Etikettmoln