Viktigt med bra grundutbildning tidigt i livet
En nordisk forskargrupp har kommit fram till att brister i grundutbildningen inte går att kompensera som vuxen.
Kvaliteten på utbildningen som människor får under sina första 25 levnadsår är avgörande för deras hälsa och välmående resten av livet. Det framkommer av det nordiska forskningsprojektet SASLA (Skill acquisition, skill loss, and age), finansierat av NordForsk, där forskare från Finland, Sverige, Norge och Danmark deltagit.
Inom ramen för projektet har man ur ett nordiskt perspektiv bland annat undersökt hur ålder påverkar färdigheterna läskunnighet, räkneförmåga och problemlösning med IKT, alla viktiga för att klara sig självständigt i samhället.
– Vår forskning visar att ju äldre en person är, desto sämre är hennes läskunnighet, räkneförmåga och IKT-kapacitet i genomsnitt, vilket kan kopplas till försämrad livskvalitet, säger professor Antero Malin vid Jyväskylä universitet och projektledare för SASLA på NordForsks webbplats.
– Det som spelar stor roll är hurudan utbildning en person har fått under sina 25 första år. En person som har högre högskoleexamen har betydligt starkare och mer välutvecklade förmågor vid 35 års ålder, jämfört med en person som till exempel inte har en examen eller varit arbetslös en längre tid.
Nedskärningar oroar
Forskarna konstaterar att det är oerhört viktigt att alla får en bra grundutbildning, som lägger grunden för utvecklingen av individens kognitiva färdigheter i vuxenlivet.
– Jag är orolig för de beslut som nu fattats i de nordiska länderna, framför allt i Finland, där det har skurits ner rejält i de ekonomiska förutsättningarna för att ge barn en hög kvalitet på grundutbildningen. Vår forskning visar att det är väldigt svårt att senare i livet kompensera för brister i grundutbildningen, säger Malin.
Mera information om projektet SASLA finns att tillgå på Jyväskylä universitets webbplats.
Text: Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentpolitik språkbad konfliktforskning islam tankesmedja open access flyktingar edelfelt dialekter akademisk frihet svenska tiden kulturpolitik selma lagerlöf ukä medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation genusforskning migration invandring magma demokratins drivkrafter ekonomi pisa demokrati flerspråkighet forskningspolitik jämställdhet helsingfors universitet ungdomar partijämförelse språkfrågor val sverige försvarssamarbete pressen partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering forskningsfinansiering högskolepolitik pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet samer doktorandstudier lärarutbildning sociala medier universitetsreformen eu historia kultur journalistik hanaholmen valforskning partiledare hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning romer östersjön tove jansson regnbågsfamilj familj finlands akademi globalisering henrik meinander riksbankens jubileumsfond krigsbarn studentkår anders chydenius hatretorik vetenskapsrådet sibelius stad