Viktigt med bra grundutbildning tidigt i livet
En nordisk forskargrupp har kommit fram till att brister i grundutbildningen inte går att kompensera som vuxen.
Kvaliteten på utbildningen som människor får under sina första 25 levnadsår är avgörande för deras hälsa och välmående resten av livet. Det framkommer av det nordiska forskningsprojektet SASLA (Skill acquisition, skill loss, and age), finansierat av NordForsk, där forskare från Finland, Sverige, Norge och Danmark deltagit.
Inom ramen för projektet har man ur ett nordiskt perspektiv bland annat undersökt hur ålder påverkar färdigheterna läskunnighet, räkneförmåga och problemlösning med IKT, alla viktiga för att klara sig självständigt i samhället.
– Vår forskning visar att ju äldre en person är, desto sämre är hennes läskunnighet, räkneförmåga och IKT-kapacitet i genomsnitt, vilket kan kopplas till försämrad livskvalitet, säger professor Antero Malin vid Jyväskylä universitet och projektledare för SASLA på NordForsks webbplats.
– Det som spelar stor roll är hurudan utbildning en person har fått under sina 25 första år. En person som har högre högskoleexamen har betydligt starkare och mer välutvecklade förmågor vid 35 års ålder, jämfört med en person som till exempel inte har en examen eller varit arbetslös en längre tid.
Nedskärningar oroar
Forskarna konstaterar att det är oerhört viktigt att alla får en bra grundutbildning, som lägger grunden för utvecklingen av individens kognitiva färdigheter i vuxenlivet.
– Jag är orolig för de beslut som nu fattats i de nordiska länderna, framför allt i Finland, där det har skurits ner rejält i de ekonomiska förutsättningarna för att ge barn en hög kvalitet på grundutbildningen. Vår forskning visar att det är väldigt svårt att senare i livet kompensera för brister i grundutbildningen, säger Malin.
Mera information om projektet SASLA finns att tillgå på Jyväskylä universitets webbplats.
Text: Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation gästkrönika läsförmåga partiledare valforskning hanaholmen journalistik genusforskning pisa kultur demokrati flerspråkighet lärarutbildning doktorandstudier sociala medier finlandssvenskhet minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik högskolepolitik forskningsfinansiering sverige svenskan i finland unga forskare partier addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare minoritet nordiska ministerrådet webbarkiv digitalisering pressen försvarssamarbete samer val språkfrågor partijämförelse ungdomar helsingfors universitet jämställdhet forskningspolitik universitetsreformen ekonomi eu historia demokratins drivkrafter magma invandring migration extremism finskan i sverige hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja