Finns det en framtid för yttrandefriheten?

Vilka är hoten mot yttrandefriheten i dagens värld när möjligheten att uttrycka sig fritt aldrig varit större? Under ett seminarium på Bokmässan i Göteborg diskuterade Jan Guillou, Lisa Irenius, Anne Ramberg och Göran Rosenberg med ledning av Erik Blix yttrandefrihetens framtid. Addeto sammanfattar diskussionen.

– Det finns en prislapp för yttrandefriheten och det är svårt för lagstiftarna att hitta rätt väg, säger Anne Ramberg som är generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund.

Enligt henne hör bland annat digitaliseringen och kommersialiseringen av personuppgifter till de nya hoten mot yttrandefriheten. Hotet från digitaliseringen handlar delvis om att alla nu kan uttrycka sig fritt på nätet. Speciellt på nätforum sprids mycket hat.

– Näthatet leder till att journalister undviker vissa ämnen och vågar inte ta tag i dem. Det här leder till problem, säger Lisa Irenius som är kulturchef på Svenska Dagbladet.

Hon påpekar att det här kan få konsekvenser för vilka röster som hörs och att journalister kan börja idka en form av självcensur. Men trots att sociala medier bidrar till att hat sprids väldigt lätt kan det också ha motsatt verkan.

– De sociala medierna ger alla chansen att komma till tals och påpeka felaktigheter. Media granskas väldigt noga och som journalist får man skärpa sig, säger Irenius.

”Utnyttja inte yttrandefriheten”

– Vi glömmer hur mycket av yttrandefriheten som förknippas med tryckfrihetsförordningen. I dag kan de flesta säga vad som helst till vem som helst, men yttrandefriheten kräver en överenskommelse bland medborgarna. De oskrivna överenskommelserna är rivna, säger journalisten och författaren Göran Rosenberg.

Enligt honom måste det man säger offentligt ha en betydelse och man måste framförallt vara medveten om varför man säger något.

– Du måste ha mod att säga att det du gör och säger kan kränka någon och därmed räkna med konsekvenserna. Nu pågår en viss ”oskyldighet”. Man kan inte kränka någon bara för att utnyttja yttrandefriheten, säger Rosenberg.

Han nämner bland annat Muhammedteckningarna som publicerades i Jyllandsposten.

– De sa att de ville testa gränserna för yttrandefriheten, men egentligen var det en försvagning av yttrandefriheten, säger Rosenberg.

Journalisten och författaren Jan Guillou påpekar att alltid när någon vill testa gränser handlar det just om islam.

– Ingen vill ordna en skämtteckningstävling där Jesus blir våldtagen av USA:s president. Det tycker man är osmakligt, säger Guillou.

”Ta hetsarna på allvar”

Under debatten diskuteras också bubblan de flesta lever i. Det är lätt att få bekräftelse för de egna åsikterna om man främst diskuterar med likasinnade. Enligt Jan Guillou kan vi inte stänga ögon och öron för det vi inte vill höra.

­– Problemet är att vi inte tar hetsarna på allvar, säger Guillou.

Enligt Lisa Irenius är också det förändrade medieklimatet ett problem.

– I dagens värld är alla människor ansvariga utgivare på sociala medier, men folk vet inte hur en tidning fungerar och enligt vilka grunder redaktionen väljer vad som ska publiceras. Många tror att det är okej att säga vad som helst.

Som en lösning på problemet föreslår Irenius en kurs i grundskolan för att diskutera frågor som berör yttrandefrihet och publicering.

– Nu finns stor okunskap och det är oroväckande.

Också Anne Ramberg tycker att folkbildningsuppgiften är viktig.

– I somras noterade jag att SD-retoriken plötsligt blivit norm. Vi måste ställa större krav på våra politiker, de ska stå upp för det fria ordet.

Göran Rosenberg efterlyser en politisk diskussion om yttrandefriheten.

– Vi måste diskutera vad vi egentligen menar när vi talar om yttrandefrihet, säger Rosenberg.

Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
 

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Etikettmoln