Viktigare med utexaminerade studenter i Finland
I Sverige är målet för studier inte alltid en examen, medan det i Finland så gott som alltid ligger som mål för studierna – åtminstone för universiteten. Också finansieringsmodellerna för högskolorna skiljer sig åt.
– Alla studenter läser inte med avsikt att ta ut en examen, en del läser för att komplettera tidigare utbildning, eller bara för nöjes skull, berättar Aija Sadurskis från Universitetskanslersämbetet i Sverige.
I Finland är det vanliga att en studerande strävar efter en examen, men det finns också undantag.
– Alla studerar inte för att sikta på en examen. Vi strävar ändå efter att minska på dem som ansöker om studieplats ”i onödan”. Vi vill också föra fram att universiteten erbjuder andra studiemöjligheter än att endast sikta på examen, säger Jukka Haapamäki som är överinspektör vid Undervisnings- och kulturministeriet.
Idealmodellen är att en studerande avklarar sina studier på 3 + 2 år, men i praktiken fungerar det sällan så, berättar Jukka Haapamäki. En del studerande har redan avklarade studiepoäng, andra rycker in i armén eller är föräldralediga. Det är en förklaring till att det är få som avklarar sina studier inom de utsatta fem åren.
– Oftast brukar vi räkna med sju år som att någon avklarat sina studier inom rimlig tid. Om det dröjer längre än så finns det något problem.
Ändå är det bara ungefär hälften av studerandena som utexamineras inom sju år. Överlag är det cirka 70 procent av studerandena som utexamineras i något skede.
Enligt Aija Sadurskis från UKÄ varierar frekvensen av utexaminerade i Sverige beroende på utbildning.
– Högst är frekvensen för legitimationsyrken, där det finns ett tydligt syfte att ta ut en examen.
Enligt de senaste uppgifterna är frekvensen högst för barnmorskeexamen, 93 procent, och lägst på civilekonomexamen, 38 procent. Efter att en lärarlegitimation införts i Sverige är det också allt fler lärare som har utexaminerats.
Finska universitet med aktiva studenter belönas
– I Finland är det riksdagen som fattar beslut om finansieringen till universiteten och pengarna fördelas mellan universiteten enligt en kalkylerad finansieringsmodell. En avgörande faktor är antalet examina men också studietakt, berättar Haapamäki.
Aktiva studerande som avklarar minst 55 studiepoäng per år (enligt idealmodellen ska en studerande avklara 60 studiepoäng per år) kan hjälpa universiteten med finansieringen.
– Sedan år 2010 har vi jobbat med att förbättra studieprocessen för att försnabba studierna, säger Haapamäki.
År 2010 var det cirka 25 procent som avklarade 55 studiepoäng per läsår, år 2014 var det cirka 30 procent.
I Sverige är det i stället bland annat det sammanlagda antalet avlagda poäng som genererar pengar till universiteten. Med andra ord är trycket inte lika högt för att se till att studerande verkligen utexamineras eller studerar i rask takt. Däremot erbjuds numera färre kurser för dem som inte siktar på en examen.
– På senare år har lärosätena dragit ner på antalet fristående kurser av ekonomiska skäl och då minskar antalet studenter som bara tänkt läsa någon eller några kurser. Men i Sverige är högskolan ganska avreglerad. Lärosätena har en viss mängd pengar och om de har mindre gott om studenter kan de utannonsera fria kurser, säger Aija Sadurskis.
Examen inte alltid nödvändig
I Finland väntar många studerande med att ta ut sin examen, skrev Helsingin Sanomat i augusti 2016. Enligt intervjuade i artikeln ser det bättre ut på papper att vara studerande än att vara arbetslös.
Enligt Aija Sadurskis är trenden med att vänta med att ta ut sin examen inte lika tydlig i Sverige, men det förekommer. Enligt henne är en examen inte heller alltid nödvändig för att få ett jobb – det kan räcka med högskolestudier i sig.
– Det sägs ibland att det är bättre att vänta med att ta ut en examen, så att den är färsk när man söker arbete, kommenterar Aija Sadurskis.
Enligt Jukka Haapamäki lönar det sig alltid att studera – högskoleutbildade har en högre sysselsättningsgrad än personer med lägre utbildning. Nu håller också trenden med stigande arbetslöshet bland akademiskt utbildade på att vända till det bättre.
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentpolitik språkbad konfliktforskning islam tankesmedja anders chydenius flyktingar riksbankens jubileumsfond dialekter globalisering akademisk frihet kulturpolitik familj ukä medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation genusforskning migration invandring magma demokratins drivkrafter ekonomi pisa demokrati flerspråkighet forskningspolitik jämställdhet helsingfors universitet ungdomar partijämförelse språkfrågor val sverige försvarssamarbete pressen partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering forskningsfinansiering högskolepolitik pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet samer doktorandstudier lärarutbildning sociala medier universitetsreformen eu historia kultur journalistik hanaholmen valforskning partiledare hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning romer östersjön tove jansson regnbågsfamilj selma lagerlöf finlands akademi svenska tiden henrik meinander edelfelt krigsbarn studentkår open access hatretorik vetenskapsrådet sibelius stad