Demokrati och global ekonomi

Hur hänger demokrati och den globala ekonomin ihop? Hur påverkar ekonomiska problem demokratin? De här frågorna diskuterades under ett seminarium på Hanaholmens kulturcentrum i november. Addeto sammanfattar seminariet.

Seminariet ”Demokrati och global ekonomi” arrangerades av Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland, projektet Demokratins drivkrafter och Kulturfonden för Sverige och Finland. Utgångspunkten var att diskutera likheter och olikheter mellan Sverige och Finland.

Seminariets moderator, professor Henrik Meinander, frågade hur länge en demokrati klarar av ekonomisk stagnation och konstaterade att Finland i det hänseendet är ett intressant laboratorium.

– Min tes är att det behövs en ekonomisk tillväxt för att en demokrati ska fungera. Demokrati är en skörare konstruktion än vad vi i Sverige och Finland tänker oss. De senaste 130 åren har varit gynnsamma, men inget garanterar att det kommer att fortsätta så här. I historien finns flera exempel på ekonomier som blomstrat och sedan fallit, sa Meinander.

Professor Jari Ojala från Jyväskylä universitet talade om branscher i den globaliserade världen. Han påpekade att det till och med är exceptionellt med kontinuitet i företagsvärlden.

– Till slut dör alla företag, men få branscher dör ut. Ofta förflyttas verksamheten från ett område till ett annat, sa Ojala.

Enligt honom är det viktigt att företag kan anpassa sig till den föränderliga omgivningen.

– Här finns nyckeln till företagens kontinuitet – man ska vara tolerant mot förändringar och förnyelse.

Ojala påminde om att det inte lönar sig att koncentrera sig på organisationers död utan på förändringen.

– Vi måste komma ihåg att yrkesskickligheten stannar kvar på de områden som organisationerna lämnar.

Demokratins 500 definitioner

Professor Kjell Östberg från Södertörns högskola koncentrerade sig under sitt anförande på demokrati och folkrörelser.

– Enligt aktuell forskning finns det 500 definitioner på vad demokrati är.

Enligt Östberg har framförallt folkrörelserna förändrats och nästan dött ut. Han tog bland annat svenska Socialdemokraternas medlemsantal som exempel. Som bäst hade partiet över en miljon medlemmar, i dag har partiet cirka hundratusen medlemmar – varav de flesta är över 60 år.

Östberg nämnde flera institutioner som inte står direkt under politisk makt – bland annat EU-institutionerna och Europeiska centralbanken.

– EU befinner sig i en legitimitetskris – klyftan mellan folket och beslutsfattarna växer.

Den åldrande befolkningen påverkar ekonomin

Riksdagsledamot Juhana Vartiainen, som tidigare bland annat lett Statens ekonomiska forskningscentral i Finland, koncentrerade sig under sitt anförande på Finlands ekonomiska kris. Tidigare i år publicerade Vartiainen tillsammans med Anders Borg en rapport om Finlands ekonomiska situation. I rapporten önskades mer konkurrenskraft, arbetskraft och produktivitet till Finland.

– Det finns inget konstigt med Finlands nuvarande situation. Det har fattats dåliga beslut samtidigt som Finland har haft otur, sa Vartiainen.

Han talade också om Finlands allt ogynnsammare åldersstruktur. Befolkningen åldras och det blir svårt att upprätthålla välfärdstjänster.

– Efter kriget blev Finland snabbt förmöget, men samma modeller gäller inte längre. Den aktiva befolkningen som genererar skatteintäkter har blivit mindre.

Enligt Vartiainen är det globaliseringen och åldrandet som påverkar Finlands krassa ekonomi mest. Enligt honom är ändå tanken på att man gemensamt, i någon sorts talkoanda, rädda Finland helt vansinnig.

– Konsensuspolitiken harmonierar inte längre med försöken att rädda ekonomin, sa Vartiainen.

Inkomstklyftorna växer

Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, koncentrerade sig under sitt anförande på de ökade klyftorna som orsakats av globaliseringen.

– Sverige är ett av de länder där inkomstklyftorna ökar allra mest i Europa, sa Magnusson.

Han talade också om ett allt mer delat folk. Kollektivavtalen gäller fortfarande inom flera branscher men de gäller inte alla arbetstagare.

– Den svenska modellen blir allt mer en insider-outsider-modell. De som är på insidan har det bra ställt, men de som står på utsidan har det inte alls lika bra.

Inkomstklyftorna ökar också länder emellan – de rika länderna blir allt rikare och de fattiga fattigare.

– I dag lever en miljard människor, alltså en av åtta, på under två dollar per dag. För femtio år sedan var samma siffra en av fyra. Så det går åt rätt håll, men fortfarande finns en miljard människor som är extremt fattiga. Globaliseringen har medfört stora vinster – men alla inkluderas inte eller hänger inte med, sa Magnusson.

Det måste bli lättare att få jobb

Som avslutning på seminariet ordnades en diskussion. I den deltog riksdagsledamöterna Tuula Haatainen och Juhana Vartiainen samt professorerna Kjell Östberg och Lars Magnusson. Diskussionen leddes av professor Henrik Meinander.

Haatainen kommenterade att globaliseringen har lett till en större koncentration av kapitalet.

– Om vi låter inkomstklyftorna öka ytterligare blir det en broms som bromsar samhällets utveckling. Ett starkt välfärdssamhälle ska skapa möjligheter för risktagning.

Juhana Vartiainen kommenterade att moderata inkomstskillnader skapar bättre förutsättningar för politiken.

– Till exempel i Latinamerika har stora inkomstskillnader lett till en populistisk finanspolitik. Vi måste finjustera välfärdssamhället så att det blir lättare att ta emot lågavlönade jobb. Med andra ord borde vi sänka trösklarna att komma in på arbetsmarknaden, men det finns inga politiska rörelser som vill genomföra en så grundläggande revolution mot ett mindre jämställt samhälle, sa Vartiainen.

Tuula Haatainen funderade kring sporrar – vad får en person att ta emot ett jobb?

– Hur skapar vi ett samhälle som ger tillräckligt med friheter men ändå erbjuder ett tillräckligt starkt skyddsnät så att samhället upplevs jämställt, frågade Haatainen.

”Är minimilönerna för höga?”

Lars Magnusson konstaterade att samma frågor diskuteras också i Sverige. Speciellt nu när antalet flyktingar har ökat märkbart.

– Att få folk in i arbetet är en konsensustanke och den kanske viktigaste politiska frågan. Frågan om integration och arbete är det centrala. Vi måste fundera på om ingångslönerna är för höga, skapar vi utanförskap via det?

Kjell Östberg kommenterade att diskussionen slank in för mycket på politiken. Han ville kommentera frågorna ur ett forskarperspektiv.

– En viktig del i att förstå styrkan i den svenska folkrörelsetraditionen är strävan efter ökad jämlikhet. Det var den viktigaste politiska parollen i Sverige på 1960-talet och alla partier hade samma linje, sa Östberg.

Lars Magnusson talade om rättvisa.

– Många har en uppfattning om att de välfärdsstater som byggdes upp efter andra världskriget bygger på någon historisk kompromiss mellan högern och vänstern. Tanken är att rättvisan har gynnat oss väl.

Enligt Magnusson är en känsla av rättvisa viktig både i ekonomin och i samhället.

– Vi är beredda att ge efter mycket om vi känner att det är rättvist.

Text: Michaela von Kügelgen / Addeto

Läs mer om projektet Demokratins drivkrafter
 

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Etikettmoln