Sociala medier och politik

Hur möter politiker väljare i dag? Hur viktig roll har de sociala medierna i en valkampanj? De aktuella frågorna intresserar både i Sverige och Finland.

I en färsk svensk doktorsavhandling har bland annat 500 bloggande politiker fått svara på frågor. Martin Karlssons doktorsavhandling i statskunskap Covering distance – Essays on representation and political communication ser närmare på de sociala medierna i politikernas arbete.

Örebro universitet skriver i ett pressmeddelande att det redan inför valet 2006 fanns politiker som bloggade, men inför förra valet fick bloggandet ett genombrott. Efter det har twittrandet blivit vanligare och Martin Karlsson menar att det är en form som passar politiken bättre.

– Vi ska gå vidare med en bredare undersökning av hur politiker använder sociala medier och då kommer också twittrandet att finnas med. Det finns mycket att titta på där, till exempel fenomenet med att en parallell debatt kan pågå under ett fullmäktigemöte där ledamöterna twittrar samtidigt som det argumenteras från talarstolen, säger Karlsson i pressmeddelandet.

Det som intresserar Karlsson att undersöka är hur politiker kan ta plats i de sociala mediernas flöde.

– Jag vill se hur man hittar vägar in i nätverket, det är lätt att hamna i mörkret och det finns en stark hierarki i sociala medier. Man måste vara aktiv och det spelar också roll vilken politisk position man har. När det gäller svenska politiker på twitter är Carl Bildt outstanding. Han har 280 000 följare och kan inte vara med i ett sånt här material, han snedvrider alla resultat. Tvåan på listan, Birgitta Ohlsson, har ”bara” 35 000 följare, säger Karlsson.

Den internationella undersökningen Twiplomacy ser på hur mycket beslutsfattare i olika länder twittrar och vilka twitterkopplingar beslutsfattarna har. Enligt undersökningen är finländska ledare inte aktiva på twitter, förutom ett undantag – Europa- och utrikeshandelsminister Alexander Stubb. I Sverige är det Carl Bildt som är klart aktivast. Twiplomacy är en undersökning som görs av kommunikationsbolaget Burson Marsteller.

Enligt en finländsk undersökning om riksdagsvalet 2011 var flera av kandidaterna synliga på sociala medier men väljarna använde sociala medier sparsamt.

– Väljare ansåg att sociala medier har mycket lite påverkan på det egna röstningsbeslutet. Användningen av sociala medier inför ett val betyder inte heller automatiskt att medborgarna då skulle besöka partiernas eller kandidaternas sidor, skriver Kim Strandberg i artikeln Sociala mediers revolution? som ingår i justitieministeriets publikation Muutosvaalit 2011.

Enligt Strandberg är det också viktigt att se att de sociala medierna når vissa väljargrupper på ett effektivt och direkt sätt.

– Nästan var tredje 18–24-åring använde sociala medier för att följa med valet. Forskningsresultaten förstärker också uppfattningen om att människors sätt att följa med valen förändras generation för generation. I framtidens kampanjer drar man bäst nytta av internet genom att kommunicera på flera olika webbforum, skriver Strandberg.

Örebro universitets pressmeddelande
Muutosvaalit 2011
Twiplomacy: Finländska beslutsfattare på twitter
Twiplomacy: Svenska beslutsfattare på twitter

Sammanfattning: Michaela von Kügelgen / Addeto