Digitala tidningsarkiv

I och med att de flesta artiklar hittas på nätet lever en nyhetstext mycket längre än vad själva papperstidningen gör. I framtiden kan de digitala webbarkiven tjäna forskare och samtidigt vara en inkomstkälla för tidningarna.

I både Sverige och Finland pågår en aktiv digitalisering av tidningsarkiv. I Sverige har man jobbat med två separata projekt, Digidaily 1 och Digidaily 2. Det första projektet avslutades i mars 2013 och det andra projektet pågår till mars 2014.

Under Digidaily 1 digitaliserades Aftonbladet från 1830–2010 och Svenska Dagbladet från 1884–­2010, totalt blev det runt 3 miljoner digitaliserade sidor.

– Målet var att utveckla processer för massdigitalisering av historiska dagstidningar. I Digidaily 2 tittar vi på modernt tidningsmaterial och målet är att hitta effektiva processer så att Kungliga biblioteket på sikt kan gå från mikrofilmning av löpande pliktleveranser till digitalisering. Det är en riktig utmaning då vi även kommer att hantera editioner, säger Digidailys projektledare på Kungliga biblioteket Heidi Rosen till Addeto.

Bland de tidningar som digitaliseras under det andra projektet nämner Rosen Dagens Industri.

– Det är en intressant tidning då den är tryckt på färgat papper och vi inte vet hur det påverkar OCR-tolkningen, alltså den optiska teckenläsningen. Vi kommer även att hinna med någon annan modern titel under Digidaily 2 men vi har inte bestämt oss ännu för vilken det blir.

Massdigitalisering av dagstidningar

Målsättningen med Digidaily 2 ligger på att digitalisera runt 2,4 miljoner tidningssidor. Dessutom strävar projektet efter att försöka förbättra den optiska teckenläsningen.

Enligt Heidi Rosen är båda Digidaily-projekten utvecklingsprojekt där Kungliga biblioteket och Riksarkivet/MKC samarbetar för att hitta rationella metoder för att massdigitalisera dagstidningar.

– Vi försöker kombinera hög kvalitet och stor kvantitet och automatisera så många processer som möjligt, även kvalitetskontrollen. Vad gäller gränssnitt och tillgängliggörande så arbetar Kungliga biblioteket nu med ett gränssnitt som ska tas i bruk andra kvartalet år 2014. Men många frågor måste lösas, inte minst frågan om upphovsrätten, säger Rosen.

Digidaily 2 finansieras av EU:s strukturfonder i Mellersta Norrland, Riksarkivet, Kungliga biblioteket, Mittuniversitetet och Länsstyrelsen i Västernorrland. Digidaily 1 finansierades av samma finansiärer samt Schibsted Sverige.

Presstanda är ett finlandssvenskt tidningsarkiv

I Finland producerar Brages pressarkiv den nya tjänsten Presstanda som är ett digitalt tidningsarkiv för sammanlagt åtta finlandssvenska dagstidningar. Dessutom ska Presstanda fungera som en effektiv söktjänst för att hitta fram till relevanta äldre och nyare artiklar.

På grund av upphovsrätten är de digitala materialen ändå inte tillgängliga utanför tidningarnas betalväggar, men sådant material kan beställas från Brages pressarkiv.

– Egentligen kan vem som helst ha nytta av tjänsten. Vi har försökt göra gränssnittet så intuitivt och användarvänligt som möjligt, säger Jessica Parland-von Essen, arkivchef på Brages Pressarkiv till Hufvudstadsbladet.

I en debattartikel, Tidningar är ett värdefullt kulturarv, i Hufvudstadsbladet, har Parland-von Essen skrivit om hur de digitala arkiven kan innebära extra inkomster för tidningshusen. Hon påpekar att materialet redan har producerats och inte kostar särskilt mycket att hålla tillgängligt.

– För att få journalistiken att bära sig ekonomiskt, måste man använda det material man producerat och producerar effektivare och sprida det längre bort än man tänkt i pappersvärlden. De enskilda specifika artiklarna kan i den digitala världen hitta till de enskilda intresserade läsarna; till dem som tidigare aldrig hade en chans att hitta fram, och som också är villiga att betala en slant för innehållet, skriver Parland-von Essen.

– Varje artikel som publiceras blir också omedelbart en del av historien och av arkiv. Arkiven ger nyheter sammanhang, bakgrund och förklaringar. De är därför allt viktigare att hålla tillgängliga, både för journalistikens skull och för den ekonomiska investering som gjorts då materialet en gång producerats. Tidningstexter är värdefullt kulturarv från den stund de föds, avslutar Parland-von Essen.

I Nationalbibliotekets historiska tidningsbibliotek kan man bläddra bland artiklar från 1700- och 1800-talet. Nationalbiblioteket har nämligen digitaliserat största delen av de tidningar som utkommit i Finland åren 1771–1900. Sammanlagt finns 1,7 miljoner digitaliserade sidor som är tillgängliga för allmänheten.

Det finns inte något gemensamt modernt tidningsarkiv för de finskspråkiga tidningarna i Finland.

Mer information:
Digidaily 
Presstanda
Hufvudstadsbladets artikel om Presstanda
Tidningstexter värdefullt kulturarv
Historiska tidningsbiblioteket 

Text: Michaela von Kügelgen

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Etikettmoln