Dold korruption i rika demokratier
Internationella korruptionsjämförelser tar ofta fasta på mutor, medan forskning visar att det i rika demokratier är vanligt med andra former av korruption. Korruptionen i dessa länder underskattas ofta, framgår det av en färsk forskningsartikel.
Staffan Andersson. Foto: Linnéuniversitetet
Den svenska statsvetaren och korruptionsforskaren Staffan Andersson menar att internationella jämförelser av korruption tenderar att missa den korruption som sker i rika demokratier, såsom Sverige. Det skriver Linnéuniversitetet i ett pressmeddelande.
På till exempel Transparency Internationals lista brukar rika, industrialiserade länder hamna högt på listan, och anses alltså ha mindre korruption än de utvecklingsländer som ofta hamnar längst ner. På den senaste listan är Finland trea och Sverige fyra. Listan toppas av Danmark på första och Nya Zeeland på andra plats.
Andersson anser att jämförelsen mellan länder är problematisk.
− Ett problem med mätningarna är att de antar att korruption bara kan variera i omfattning men inte i form mellan länder. Eftersom mutor framför allt är den korruptionsform som mätningarna fångar in visas en skev bild av verkligheten. Korruption i rika länder förekommer ofta på annat sätt, säger Andersson i pressmeddelandet.
Korruptionen i rika demokratier tar sig i uttryck till exempel som favorisering eller bjudresor, eller tjänster som inte tillsätts på rätt sätt. Enligt Andersson är mjukare typer av maktmissbruk ofta svårare att upptäcka än mutor.
− I dag finns inget självklart alternativ till den typ av mätning som Transparency International representerar när man ska försöka jämföra korruption länder emellan. Men mina resultat visar att bilden av korruption inte är enkel och att dessa mätningar behöver kompletteras av andra data om korruption som tar hänsyn till att korruptionens former varierar, säger Andersson.
Anderssons forskningsartikel Beyond Unidimensional Measurement of Corruption kan läsas på webben.
Text: Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer granskning språkpolitik feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet innovation gästkrönika läsförmåga rasism sociologi öppna data bokmässan magma demokratins drivkrafter partiledare valforskning hanaholmen kultur historia flerspråkighet universitetsreformen helsingfors universitet forskningspolitik jämställdhet välfärdssamhälle pedagogik ungdomar partijämförelse forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering högskolepolitik pressen minoritetspolitik finlandssvenskhet samer val språkfrågor lärarutbildning sociala medier doktorandstudier demokrati pisa ekonomi eu invandring migration genusforskning journalistik sverigefinländare eu-valet sls tvåspråkighet extremism finskan i sverige hälsopolitik krig främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter medborgarforskning nato bildgalleri yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik