Elektroniskt id i stället för gemensamt nordiskt personnummer
I stället för att satsa på att ta fram gemensamma nordiska personnummer planerar Nordiska rådet nu ett elektroniskt id för alla nordiska medborgare.
Utskottet för välfärd i Norden beslutade förra veckan att satsa vidare på planeringen av gemensamt e-id. Elektroniskt id används redan bland annat som legitimation i bankärenden.
Den främsta orsaken till att förslaget om det nordiska personnumret inte går vidare är att gemensamt elektroniskt id blir en enklare och billigare lösning mot gränshinder, rapporterar det officiella nordiska samarbetets webbplats Norden.org.
Ett gemensamt system planeras bland annat för att underlätta studier och arbete över nationsgränserna och för att minska på de byråkratiska utmaningarna.
– Det viktigaste är att vi kommer fram till lösningar som fungerar för medborgarna när de rör sig över gränserna. Utbildning, arbete och handel ska vara enkelt, och det innebär i dagens verklighet att vi måste effektivisera sättet som både det offentliga och näringslivet kommunicerar på digitalt, sade den norska parlamentarikern Bengt Morten Wenstøb enligt Norden.org.
– Samtidigt ska vi inte skapa mer byråkrati än nödvändigt, och därför menar jag att det är klokt att titta på vilka problem som kan lösas enkelt med gemensamma system för användning av e-id istället för att direkt ändra hela personnummersystemet i fem nordiska länder samt på Grönland, Färöarna och Åland.
Frågan om e-id ska diskuteras i utskottet nästa gång i Stockholm i april och sedan tas förslaget upp i plenum i Nordiska rådet. Blir det ett positivt plenumbeslut kan förslaget bli en rekommendation till de nordiska regeringarna.
Text: Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer granskning språkpolitik feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet innovation gästkrönika läsförmåga rasism sociologi öppna data bokmässan magma demokratins drivkrafter partiledare valforskning hanaholmen kultur historia flerspråkighet universitetsreformen helsingfors universitet forskningspolitik jämställdhet välfärdssamhälle pedagogik ungdomar partijämförelse forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering högskolepolitik pressen minoritetspolitik finlandssvenskhet samer val språkfrågor lärarutbildning sociala medier doktorandstudier demokrati pisa ekonomi eu invandring migration genusforskning journalistik sverigefinländare eu-valet sls tvåspråkighet extremism finskan i sverige hälsopolitik krig främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter medborgarforskning nato bildgalleri yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik