Duktiga kvinnors klassresor

Utbildning blir allt vanligare och därmed också kvinnors klassresor. Men vad går en modern klassresa ut på? Sociologen Lena Sohl skrev sin doktorsavhandling om ämnet.

– Dels ville jag skriva om klass i Sverige och så ville jag beskriva klassresor i det nya annorlunda Sverige, berättar Lena Sohl från Uppsala universitet i en intervju för Addeto.

Hennes doktorsavhandling Att veta sin klass: Kvinnors uppåtgående klassresor i Sverige publicerades under våren 2014. Enligt Sohl hade klassfrågan så gott som försvunnit från den svenska forskningen, fastän det var ett stort ämne speciellt på 1960- och 1970-talen.

– Jag har läst mycket forskning om klassresor och den föregående avhandlingen om klassresande kvinnor i Sverige var från 2003 och handlade om kvinnor födda mellan 1920- och 1960-talet. Jag ville intervjua yngre kvinnor eftersom välfärdsstaten ändrats och arbetsmarknaden ser annorlunda ut i dag. Det är mycket svårare att komma in på arbetsmarknaden i dag.

För sin avhandling har Lena Sohl intervjuat 16 kvinnor födda på 1970- och 1980-talet.

– Själva klassforskningen har historiskt sett handlat om män. Jag läste mycket internationell feministisk forskning om klasser och ville bidra till den svenska forskningen, uttryckligen med fokus på kvinnor.

En av målsättningarna för Lena Sohl var att beskriva samhällsförändringen i Sverige med hjälp av kvinnors klassresor.

– Den uppåtgående klassresan handlar främst om individuell framgång och jag var nyfiken på vad klassresan står för i ett klassamhälle. Vi vill gärna tro att klassresan är ett sätt att förändra samhället, men den innebär att några förflyttar sig medan flertalet stannar kvar i den klass de växt upp i.

Tidigare skedde den kvinnliga klassresan primärt genom att gifta sig ”uppåt”, i dag är det utbildningen som är nyckeln till framgången.

– Ens partner kan också förstärka klassresan. I dag är det inte lika vanligt att arbeta upp sig, säger Sohl.

Allt fler människor skaffar sig en högre utbildning och kvinnorna är i majoritet på universitet och högskolor.

– Det händer mycket på den fronten, det blir helt klart en större konkurrens när allt fler har högre utbildning.

Enligt Lena Sohl är det ingen tvekan om att Sverige är ett klassamhälle.

– Det finns en föreställning om att det är svårt att se gränserna mellan klasserna, att de skulle vara utsuddade. Men alla som jag intervjuade var väldigt medvetna om klass och kunde beskriva hur klass påverkat deras liv. Samtidigt är det svårt att definiera till exempel skillnaden mellan arbetarklass och medelklass.

I sin avhandling ville Lena Sohl också fördjupa sig i ämnet vad det betyder att vara lyckad och duktig – framför allt som kvinna.

– Det som slog mig under forskningen var hur mycket de intervjuade talade om duktighet.

Enligt Sohl betonas duktighet i samhället, speciellt de duktiga flickorna syns.

– Duktighet är ett väldigt starkt ideal, det hade jag inte räknat med. Pojkar och män har historiskt betraktats som problemskapare och tjejer och kvinnor ska vara duktiga. Duktighetsberättelsen är väldigt stark som historia.

Också i fortsättningen kommer Lena Sohl att forska om kvinnor.

– Jag har nyligen fått veta att jag fått en post doc och ska de kommande två åren forska om återvändande svenska kvinnor som funnits med i nätverket Svea för utlandsboende svenskor. Det ska bli väldigt intressant, säger Sohl.

Text: Michaela von Kügelgen / Addeto