Framtidsvisionen i backspegeln
Det finns både olikheter och likheter mellan Sverigedemokraterna och Sannfinländarna. Addeto har intervjuat två forskare för att jämföra de högerpopulistiska partierna i Sverige och Finland.
Både Sverigedemokraterna och Sannfinländarna skulle gärna ”vrida tiden tillbaka”.
– De vill begränsa invandring, är inte för ett multikulturellt samhälle, de är EU- och eurokritiska. Partiernas framtidsvision finns i backspegeln, säger docent Ann-Cathrine Jungar.
Däremot är de historiska skillnaderna mellan Sverigedemokraterna och Sannfinländarna en avgörande faktor för partiernas olikheter. Sannfinländarna har lång parlamentarisk erfarenhet, partiets föregångare Finlands landsbygdsparti satt i regeringen åren 1983–1990.
– Sverigedemokraterna har jobbat hårt med att tvätta bort rasiststämpeln, i Finland finns inte en likadan skam, säger forskare Cristian Norocel.
– Sannfinländarna har sin gamla agrarlegitimitet, säger Jungar.
Enligt Norocel och Jungar är Sannfinländarna mer splittrat som parti.
– Om man ser närmare på Sannfinländarna ser man två tydliga grupperingar. Det är Soini med den populistiska ideologin och så finns det den mer radikala falangen med Jussi Halla-aho (en sannfinländsk riksdagsledamot) i spetsen, säger Norocel.
Jungar specificerar att den radikala falangen är mer invandringskritisk, starkare emot multikulturalism, anti-EU och använder sig av anti-etablissemangsretorik.
Enligt Norocel finns det inte någon ideologisk skillnad mellan Sverigedemokraternas och Halla-ahos värderingar.
– Synen på invandring och jämställdhet skiljer sig inte nämnvärt.
Partiledaren viktig
Både Sannfinländarnas partiledare Timo Soini och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson är viktiga ledarprofiler.
– I både Sannfinländarna och Sverigedemokraterna byggs ledarskapsstrukturen kring en stark person. Enligt min uppfattning har Jimmie Åkesson lyckats leda partiet med en större grupp bakom sig, det är mer top-down ledarskap inom Sverigedemokraterna, säger Norocel.
– Timo Soini är mycket viktigare för Sannfinländarna än vad Jimmie Åkesson är för Sverigedemokraterna, säger Jungar.
De svenska listvalen jämfört med de finländska personvalen påverkar också partikonstellationerna.
– I Finland kan man få röster fastän man talar emot ledaren. Soini verkar vara en skicklig ledare, men det kommer att bli svårare och svårare att hålla partimedlemmarna i styr, tror Norocel.
Enligt honom har Soini därför en mer krävande ledarskapsposition än Åkesson.
– I Sverige ställer man sig bakom partiledaren och försöker dölja sprickorna. Åkesson talar sällan om jag, i stället säger han att vi inom Sverigedemokraterna tycker att… Soini däremot talar mycket mer i jag-format. Han har en försvarande position och försöker vifta bort negativa händelser, fokus ligger på personerna som gjort fel, inte på partiet, förklarar Norocel.
Enligt Jungar är Sverigedemokraterna med bakgrund till sitt växande väljarstöd och som nytt parlamentariskt parti i en fas av partiinstitutionalisering.
– Det kräver en annan form av ledarskap, säger hon.
Inget officiellt samarbete
På europeisk och nordisk nivå är samarbetet mellan Sverigedemokraterna och Sannfinländarna rätt litet. Till exempel i europeiska parlamentet sitter partierna i olika grupper.
– På den nordiska nivån finns en viss återhållsamhet från Sannfinländarnas sida. Till exempel Danske Folkeparti stöder öppet Sverigedemokraterna, men Sannfinländarna har hållit sig mer för sig själva. Det finns en viss skepsis bland Sannfinländarna att kopplas ihop med Sverigedemokraterna. Det beror antagligen på partiernas olika bakgrunder, säger Cristian Norocel.
Han tror däremot inte att de mer radikala Sannfinländarna skulle ha något emot ett djupare samarbete med Sverigedemokraterna.
Enligt Jungar finns det personliga kontakter mellan partierna, men inget institutionaliserat samarbete.
– Om Sannfinländarna skulle samarbeta med Sverigedemokraterna skulle de bli tvungna att förklara varför de valt att samarbeta med ett så extremt parti. Skillnaden mellan partierna är egentligen inte så stor, men det framställs så i media, säger hon.
Det finns en tydlig aspekt som skiljer Sverigedemokraterna och Sannfinländarna från andra högerpopulistiska partier i Europa.
– Båda vill bevara välfärdsstaten. Men vem som får njuta av välfärdsstaten är sedan en annan fråga, säger Norocel.
Män som röstar på män
Det är de manliga väljarna som dominerar bland stödet för både Sannfinländarna och Sverigedemokraterna.
– Sverigedemokraterna är ett mansparti i ännu högre utsträckning än Sannfinländarna, säger Jungar.
Däremot är åldersfördelningen rätt jämn bland väljarna. Utöver att det är fler män som röstar på partierna spelar också utbildningen och jobbsituationen en roll. Sannfinländarna har mer högutbildade väljare än Sverigedemokraterna, 28 procent mot 9 procent.
– Men båda partierna har också många arbetarväljare, säger Jungar och hänvisar till statistik från European Social Survey.
I ett kommande projekt vill Cristian Norocel kartlägga attitydförändringar bland väljare. I de senaste riksdagsvalen lyckades både Sannfinländarna och Sverigedemokraterna med en skräll.
– Till exempel i Sverige blev det en kalldusch. Det var många som inte kunde acceptera tanken att Sverigedemokraterna lyckats ta sig in i riksdagen. Många frågade vems fel det var. Det var ungefär samma som hände i Finland, säger han.
En förklaring är att väljare var missnöjda med budskapet från andra partier, vilket gjorde att antietablissemangspartierna kunde stiga fram.
Sedan valet år 2010 har Sverigdemokraterna nästan lyckats fördubbla sitt stöd, nu ligger stödet kring 10 procent. I Finland har stödet för Sannfinländarna minskat, men bara marginellt. Partiet har fortfarande ett stöd på ungefär 18 procent enligt de senaste opinionsmätningarna.
– Det finns många scenarier för hur framtiden kommer att se ut, men en sak är jag säker på – partierna kommer inte att försvinna snabbt, tror Norocel.
Enligt honom finns det en viss frustration bland väljarna.
– Om partiledarna lyckas komma med ett tydligt budskap kommer Sannfinländarna inte att få ett större stöd, men om budskapet inte är tydligt kommer väljarna att bli argare.
Enligt Jungar är det personer med högt misstroende för politiken som väljer att rösta på Sannfinländarna och Sverigedemokraterna.
– Enligt en undersökning är Sverigedemokraternas väljare mer pessimistiska inför framtiden, säger hon.
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt