Demokratiutveckling i Sverige och Finland

I forskningsprogrammet Demokratins drivkrafter vill elva forskare ta reda på hur demokratiutvecklingen sett ut i Sverige och Finland under perioden 1890–2020. Programmet leds av professor Henrik Meinander vid Helsingfors universitet.

– Under våren 2013 diskuterade vi på Hanaholmens kulturcentrum hur Kulturfonden för Sverige och Finland skulle kunna uppmärksamma jubileumsåret 2017. Vi ville vidga perspektivet och göra det väsentligt för samhället så vi bestämde oss för att jämföra demokratiutvecklingen i Sverige och Finland, berättar Henrik Meinander (bilden) i en intervju för Addeto.

Till vardags är Meinander professor i historia vid Helsingfors universitet, men det vardagliga arbetet får ge vika för forskningsprogrammet Demokratins drivkrafter.

– Det känns bra att jag får koncentrera mig på forskning, för att komma vidare måste man få koncentrera sig fullt ut.

Programmet startade under hösten 2014 och ska vara klart år 2017 – jubileumsåret då Finland firar sin 100-åriga självständighet.

– Vi tyckte att det fanns ett behov av att diskutera demokratiutvecklingen inför 2017. Samtidigt ska vi passa på att ordna seminarier. Koordineringen av de olika projekten är intressant, vi strävar efter att utveckla nya former av forskning inom humaniora, berättar Meinander.

Sammanlagt är det elva forskare från både Sverige och Finland som undersöker demokratiutvecklingen i Sverige och Finland under perioden 1890–2020. De medverkande universiteten är Helsingfors universitet, Jyväskylä universitet, Stockholms universitet och Uppsala universitet samt Södertörns högskola.

Forskningsprogrammet är indelat i tre delprojekt: åren 1890–1930 – Administrativa strukturer, geopolitiska konsekvenser, fredskrisernas makroekonomi, åren 1930–1980 – Skogsindustrin och demokratin samt åren 1980–2020 – Politisk mobilisering och partier för en ny tid.

– Vi vill se om det finns skillnader mellan länderna. Vi vill också utveckla vår tes om demokrati och geopolitik – inflytandet är inte liknande överallt. Till exempel har stormakter en annorlunda position.

Demokrati är inte bara inrikespolitik

– Vi vill se vad som ledde till Finlands självständighet 1917 och vad som hände efter det. I Sverige fick kvinnorna rösträtt först år 1919 (i Finland 1906), men vi kan inte tala om någon parlamentarisk demokrati i någotdera landet förrän på 1920-talet.

Efter det har det vuxit fram ett civilsamhälle som bygger på demokratiska principer och personer från olika samhällsklasser. Enligt Meinander finns det stora skillnader mellan Sverige och Finland på grund av att Finland hörde till Ryssland på 1800-talet.

– Det intressanta är att se hur demokratiutvecklingen ser ut på 1900-talet. Det har forskats mycket om demokrati, men demokratin har alltid setts som en inrikespolitisk angelägenhet, fastän geopolitiken och världsekonomin också påverkar, säger Meinander.

När Finland var en del av Ryssland var landet ingen parlamentarisk demokrati och krigstiden både dämpade och tystade ner den politiska oppositionen.

– Men demokratiska reformer beror inte endast på samhällsstrukturen, i Sverige bromsade monarkin demokratin. Första världskriget och ryska revolutionen tvingade sedan fram demokratin i Sverige, säger Meinander.

Han påminner om att 1900-talets historia är full av vändningar.

– 1930-talet var nationalstatens guldålder, världskrigen var uttryck för förändring. Nästa skede är kalla krigets slut.

Enligt Meinander ställdes demokratierna då inför nya utmaningar.

– De kan inte längre leverera samma som tidigare.

Ockupationen av Gamla studenthuset i Helsingfors skedde också 1968. Bild: Yrjö Lintunen.
Ockupationen av Gamla studenthuset i Helsingfors skedde också 1968. Bild: Yrjö Lintunen.

Fokus på 1968

Utöver att Henrik Meinander ansvarar för hela forskningsprogrammet ska han själv fokusera på året 1968 under rubriken Året 1968 som tvärsnitt och perspektiv. Händelserna från 1968 är rätt kända, till exempel känner många till Pragvåren.

– Utmaningen blir att komma med något nytt material. Det här är en av de stora historiska frågorna och jag är inte den första som skriver om det. Samtidigt är det ett ämne som folk tror sig känna till.

I Sverige präglades året av studentradikalism och kring den här perioden flyttade många finländare till Sverige.

– Det blev ett push/pull-fenomen. Industrin i Sverige behövde arbetskraft och färjetrafiken hade nyligen etablerats. Det var också lättare för nordbor att komma till Sverige, vilket underlättade flytten för finländare, säger Henrik Meinander.

År 1968 skedde också grundskolereformen i Finland – då blev svenskan ett obligatoriskt språk i skolan.

– Det fanns mycket lobbning av den finska exportindustrin, många insåg att det var viktigt att sköta kontakterna till Sverige.

Språkfrågan diskuteras än i dag och en del anser att den obligatoriska skolsvenskan borde slopas. Då lyfter näringslivet ofta fram nyttan av svenskan – många vill söka sig till Sverige eller Norge där arbetssituationen ser bättre ut än i Finland.

– Det är synd att Finland inte kan erbjuda arbete till unga, det är inte första gången i Finlands historia. Men som bieffekt stärker det här banden mellan länderna, helt oberoende av språkfrågan.

Enligt Meinander har samhällsutvecklingen sist och slutligen varit väldigt lika i både Sverige och Finland.

– Det är inte så vettigt för Finland att försöka vara så annorlunda än svenskarna, säger han.

Folklig forskning?

Fastän demokratiprogrammet lyfter upp frågor som är högaktuella i dagens samhälle kan det ibland vara svårt att nå ut till allmänheten. Det vill Henrik Meinander och resten av forskargruppen råda bot på. Själv ska han skriva en bok som blir en uppföljning av hans bok Finland 1944.

– Jag vill diskutera de övergripande frågorna – den starka nationalstaten och dess utmaningar och svårigheter. Jag brukar säga att Finland var som mest ”finskt” under kalla kriget. 1900-talet var det finska århundradet när 1800-talet var ryskt och 1700-talet svenskt, säger Meinander.

Utöver hans bok kommer det också att publiceras böcker av de andra forskarna.

– Dessutom skrivs en antologi som utkommer 2017. Vi försöker skriva för en bredare publik och skapa en diskussion.

Det utkommer också en engelskspråkig antologi som riktar sig till forskarsamfundet.

– Men vi kommer att skriva artiklar för pressen och ta upp aktualiteter till exempel inför det finska riksdagsvalet våren 2015, säger Meinander.

Han och Anu Koivunen, en av de andra forskarna i programmet, skriver till exempel regelbundet kolumner för Hufvudstadsbladet.

– Men nu kommer vi att ha mer medveten fokus på forskningsprogrammet. Det finns också planer på en webbtidning.

Webbtidningen skulle vara fritt tillgänglig för alla och samla artiklar och material från forskningsprogrammet på ett ställe.

Genom att klicka på bilden kommer du in på forskningsprojektets blogg där du kan läsa mer.

Västeuropeiska demokratier undantag?

Enligt Henrik Meinander har det nystartade demokratiprogrammet en stor nutidsrelevans.

– Demokratin står globalt inför stora utmaningar. Vi har levt i en naiv tro att alla länder ska bli demokratier. Vi kan fråga oss om de västeuropeiska demokratierna är ett undantag?

Meinander påminner om att det finns drivkrafter som antingen kan hota eller stöda demokratin.

– Vi kan inte styra geopolitik eller världsekonomin. Till exempel har Finland uppenbara ekonomiska svårigheter.

På ett geopolitiskt plan räcker det med att jämföra hur Ukrainakrisen hanteras i Sverige och Finland, länderna har olika utgångspunkter. Också Rysslandsrapporteringen skiljer sig länderna emellan.

För att demokratin ska få fortsätta utvecklas och bibehållas är en inblick i historien viktig, påminner professor Henrik Meinander.

– För att förstå vilka ändringar som kan göras måste man förstå nuläget.

Text: Michaela von Kügelgen / Addeto

Mer bilder från Gamla studenthusets ockupation hittas bland annat i Finnas arkiv och i KARK-bildarkivprojektet. I Yles Arkivet finns också material om ockupationen.

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Etikettmoln