EU-valet längtar efter högre valdeltagande

EU-valet 2014 väntar runt hörnet men många är fortfarande osäkra – att rösta eller ej? I en intervju för Addeto efterlyser Teija Tiilikainen, doktor i statskunskap, ett aktivare civilsamhälle.

– Om vi ser på valdeltagandet i tidigare EU-val så har intresset varit lågt. EU-parlamentet har inte ansetts vara en stark maktutövare. Det har också saknats en kontakt till EU-politiken, säger Teija Tiilikainen (bilden) som är direktör för Finlands utrikespolitiska institut.

I det senaste EU-valet år 2009 var valdeltagandet i hela unionen 38,6 procent. I Finland röstade 40,3 och i Sverige 45,5 procent av de röstberättigade. Teija Tiilikainen gissar ändå att vårens EU-val väcker större intresse.

– Europas ekonomiska kris har väckt mycket debatt och i och med debatten har också EU-politiken varit mer framme. Nu har allmänheten på grund av omständigheterna så att säga varit tvungen att reflektera över EU-frågor. Jag är hoppfull inför valet.

För Finlands del ser Tiilikainen att riksdagsvalet 2011 kommer att påverka valdeltagandet.

– Sannfinländarna har 39 platser i riksdagen och har fört fram EU-kritik. I den finländska politiken finns nu mycket mer kontraster än tidigare, säger Tiilikainen.

Enligt henne har partierna också nominerat mer namnstarka personer än tidigare år.

– De gamla partierna svarar nu på Sannfinländarnas utmaning.

Bland annat har flera ministrar ställt upp i valet. I en intervju för Yle nyheter säger Veli-Pekka Viljanen, professor i statsförvaltningsrätt från Åbo universitet, att ministersvinnet snart hotar regeringens funktionsförmåga.

– Flera ministrar på betydande poster söker sig nu bort. Det är inte helt problemfritt att valkampen sker under regeringsperioden. Det finns faktorer som stör regeringens dagliga arbete, säger Viljanen till Yle.

Fler röstar i år

Tiilikainens gissning om det ökande valdeltagandet stämmer också överens med opinionsundersökningarna. Enligt Taloustutkimus undersökning som gjorts för Yle Nyheter tänker 42,3 procent av finländarna som svarat på enkäten säkert rösta och 36,4 procent rätt säkert rösta. I november angav 31,2 procent att de säkert röstar och 31,8 procent att de rätt säkert röstar, skriver Yle.

Också i Sverige ser valdeltagandet ut att öka. Enligt Sifos undersökning från mars kommer 35 procent av de svarande säkert rösta och 31 procent rätt säkert. I februari angav endast 18 procent att de säkert ska rösta, skriver Europaportalen.

En aspekt som kan öka valdeltagandet är att EU-valet nu flyttas från juni till maj.

– Både i Sverige och i Finland är många redan på sommarlov eller på sommarstugan i juni, så maj kan vara en lämpligare tidpunkt för valet, säger Teija Tiilikainen.

EU-parlamentet har nu mer makt

Enligt Tiilikainen är felaktiga uppfattningar om EU-parlamentets makt ett av problemen med EU-politiken i Finland.

– Politiken har upplevts avlägsen. Det att Finland ”bara” har 13 meppar (representanter) ger också en felaktig bild av påverkningsmöjligheterna.

Tiilikainen påpekar att EU-parlamentet hade mindre makt då Finland och Sverige blev medlemmar år 1995.

– Den här uppfattningen har stannat hos folk fastän parlamentet nu har mer makt än tidigare.

Det senaste EU-fördraget, Lissabonfördraget, trädde i kraft i december 2009 och utökade Europaparlamentets maktbefogenheter. Parlamentet är nu likvärdigt på de flesta plan med ministerrådet vad gäller lagstiftning.
 

Två val i Sverige

Enligt Tiilikainen kan höstens riksdagsval i Sverige påverka intresset för EU-valet.

– Röstningsbeteendet i EU-valet följer inte heller den traditionella modellen, i EU-valet röstar många friare och inte alltid nödvändigtvis på samma parti som i andra val, säger Tiilikainen.

Enligt Svenska Dagbladet ökar riksdagsvalet det politiska intresset generellt.

– Även om relativt sett få är intresserade av Europapolitik så kan de positiva effekterna spilla över, säger Sofie Blombäck, statsvetare och medlem i SvD:s valpanel, till tidningen.

SvD skriver att när valen till EU och nationella parlament hålls samma år är erfarenheten att de större partierna brukar gynnas, enligt Sofie Blombäck.

– Folk tenderar att ta EU-valet på större allvar om nationella val ligger nära i tiden. Man vill inte ”skada” sitt parti genom att proteströsta, utan väljer hellre alternativ som upplevs säkra, säger hon.

En annorlunda väljarkår håller på att vakna

I huvudsak är det stadsbor, högutbildade och höginkomsttagare som har röstat i EU-valet.

– Den europeiska integrationen har tilltalat stadsbor mer men det här håller så småningom på att ändras. Nu diskuteras också sociala dimensioner, fri rörlighet och arbetsmarknaden, säger Teija Tiilikainen.

Enligt Tiilikainen intresserar de nya temaområdena en annorlunda väljarkår.

I Finland är det Samlingspartiet som ser ut att vinna valet i maj. Enligt Taloustuktimus undersökning för Yle Nyheter skulle 23,8 procent av finländarna rösta på Samlingspartiet, 18,1 procent på Centern, 17,8 procent på Sannfinländarna och 16,3 procent på SDP, skriver Yle Nyheter.

I Sverige är det SDP och Moderaterna som ligger bäst till. Enligt Sifos undersökning skulle 32,3 procent rösta på SDP, 21,6 procent på Moderaterna, 11,6 procent på Miljöpartiet, 9,7 procent på Folkpartiet liberalerna och 8,8 procent på Vänsterpartiet.

Liknande väg i EU

Sverige och Finland anslöt sig till EU samtidigt år 1995. Länderna upplevs ofta lika och enligt Tiilikainen finns det också mycket likheter i EU-politiken.

– Sverige och Finland har likadana förväntningar på miljöpolitiken och frågor som berör den inre marknaden. Bägge länder är öppna, små eller medelstora länder som är för hållbar utveckling. Också välfärdsstatstänket är tydligt i bådas politik, säger Tiilikainen.

Enligt henne har länderna en liknande utgångspunkt i flera frågor.

– Både Sverige och Finland har jobbat för att EU-beslutsfattandet ska vara öppet och att medborgarna kan ta del av besluten, säger Tiilikainen.

Skillnader finns naturligtvis också.

– En stor skillnad är euron. I den frågan kör Sverige och Finland olika linjer.

Det finns också utrikespolitiska skillnader.

– Sverige är mer kritiskt mot Ryssland medan Finland kör en mjukare linje. Sverige har också under de senaste åren deltagit i EU:s hårda operationer bland annat i Libyen, medan Finland är försiktigare.

Enligt Tiilikainen är det ännu svårt att säga vilka teman som blir de mest aktuella inför EU-valet.

– Säkerhetspolitiken kan bli ett viktigt tema efter händelserna i Ukraina, tror Tiilikainen.

Bildkälla: EU-parlamentet.

Aktiva medborgare skapar en bra grund för EU-politiken

De tidigare EU-valens låga valdeltagande oroar Tiilikainen.

– Det finns inga trollkonster för att förbättra situationen. Det räcker inte att det görs något endast inför valet, påpekar hon.

Enligt Tiilikainen är partiledningen mindre synlig i de finländska EU-valkampanjerna.

– Eftersom hela landet är en valkrets snurrar det mesta kring de enskilda kandidaterna.

Det svenska listvalet ger partierna mer tyngd i Sverige.

– Det svenska systemet garanterar att partierna har en större betydelse för valet än i Finland. Det här kan förklara skillnaden i valdeltagandet. Partier aktiverar väljare bättre än vad individer gör, säger Tiilikainen.

Tiilikainen efterlyser nu ett aktivt civilsamhälle.

– Många frågar sig om Sverige och Finland har makt i EU, är det inte Tyskland och Frankrike som ändå bestämmer om allt? Det här stämmer inte. Ju aktivare civilsamhället är, desto tyngre väger folkets mandat i EU-politiken.

Ett aktivt civilsamhälle stöder också ländernas position i parlamentet.

– Om medborgarna är passiva står inte ledamöterna på en så stark grund, medan aktivitet skapar en helt annorlunda profil för hela landet, påpekar Tiilikainen.

INFORMATION OM EU-VALET:

  • Följande EU-val ordnas i alla 28 medlemsländer den 22–25 maj 2014.
  • I Sverige och Finland är valdagen söndagen den 25 maj.
  • Sammanlagt 751 representanter väljs till Europaparlamentet genom direkta val.
  • Från Finland väljs 13 representanter, eller meppar, från Sverige 20.

Finska utrikesministeriets Europainformation
Svenska riksdagens EU-upplysning

Text: Michaela von Kügelgen / Addeto

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Etikettmoln