Familjelagstiftningen känner inte till regnbågsfamiljer

I Finland har den första doktorsavhandlingen om regnbågsfamiljer nyligen blivit färdig. Anna Moring som har forskat om regnbågsfamiljer skulle vilja ändra på den nuvarande familjelagstiftningen. Regnbågsfamiljerna saknar ett grundläggande skydd för sitt föräldraskap.

Anna Morings ”Oudot perheet” (Konstiga familjer) är den första doktorsavhandlingen i Finland som handlar om regnbågsfamiljer. Avhandlingen behandlar regnbågsfamiljernas situation såsom den ser ut i finländsk lagstiftning, i mediediskussioner och i infoböcker som riktas till regnbågsfamiljer.

Forskningens utgångspunkt är de familjenormer och -ideal som framkommer i den samhälleliga diskussionen och hur man diskuterar om regnbågsfamiljer i dagens Finland.

– Regnbågsfamiljerna hamnar på tvären och i konstiga situationer i förhållande till lagstiftning, samhällets normer och ideal, säger Anna Moring till Helsingfors universitets nyheter.

Med regnbågsfamiljer avses familjer som har fötts på ett annat sätt än i samlevnad mellan en man och en kvinna. I Finland känner lagstiftningen inte till alla föräldraskap i regnbågsfamiljer vilket leder till att barnet saknar umgänges- och arvsrätt i förhållande till alla föräldrar. Också familjeledighetssystemet och olika familjeförmåner och stöd är sämre för regnbågsfamiljer än för heterofamiljer.

Det är vanligt att en eller flera föräldrar i en regnbågsfamilj är utan juridiskt föräldraskap. Moring säger att det här också gör barnens ställning oskyddad.

– Jag önskar att samhället kunde fatta att de här familjerna är väldigt vanliga. Mediernas sätt att tala om regnbågsfamiljer är oväntat positivt men lagstiftningen verkar vara så gott som blind för annat än heterosexuella kärnfamiljer, säger Anna Moring till Hbl.

Enligt lag kan ett barn både i Sverige och i Finland ha endast två föräldrar fastän verkligheten i regnbågsfamiljer kan vara något helt annat. Som ett svar på det här har regnbågsfamiljerna utvecklat nya sätt att omfatta föräldraskap och familjerelationer. De här uppfattningarna baserar sig inte på lagstiftning eller det biologiska föräldraskapets prioriteringslogik, utan på närvaro och aktivt föräldraskap.

– När två kvinnor får barn med hjälp av donerad sperma måste de gå igenom en adoptionsprocess för att den icke-biologiska mamman ska bli juridisk förälder. Adoptionen kan dra ut på tiden och innan den träder i kraft är det oklart vem som får ta hand om barnet om den biologiska mamman till exempel dör under förlossningen. Barnet går också miste om sin icke-biologiska mammas underhåll om förhållandet tar slut innan adoptionen är klar, säger Moring till Hbl.

I Sverige är situationen liknande som i Finland. Enligt forskare Anna Malmquist kan adoption orsaka problem om någon av föräldrarna avlider eller om föräldrarna skiljer sig eller på annat vis blir oeniga innan adoptionen är klar.

– Det är en stress för många regnbågsfamiljer. Under adoptionsprocessen har barnet ett osäkert rättsläge. Om den biologiska föräldern dör finns ingen vårdnadshavare. Om den icke-biologiska föräldern dör har barnet ingen arvsrätt, säger Malmquist till Addeto.

Om det samkönade paret blir osams och den biologiska föräldern inte längre vill genomföra adoptionen så saknar barnet rätt till sin icke-biologiska förälder.

Det finns ändå en klar skillnad mellan Sverige och Finland. Lesbiska par som får barn inom ramen för svensk sjukvård behöver inte gå igenom en närståendeadoption utan kan bara bekräfta föräldraskapet på samma sätt som heterosexuella sambor.

Om samkönade par får barn med hjälp av assisterad befruktning i utlandet eller genom heminsemination med egen donator krävs ändå en närståendeadoption för att den icke-biologiska föräldern ska bli förälder i juridisk mening.

– Adoptionsprocessen kan ta från ett par månader upp till något år innan den är klar, berättar Malmquist.

Fastän lagarna hela tiden förändras i Finland sker förnyelsen med små steg åt taget.

– Till exempel förnyas lagen om faderskap för tillfället, men i de första skedena av lagändringen har man systematiskt åsidosatt alla observationer om familjernas mångfald. Nu skulle det vara lätt att rätta till många missförhållanden, till exempel sluta tvinga kvinnopar till intern adoption och förtydliga de transsexuella föräldrarnas situation, men av någon orsak vill man inte gå in för det, säger Moring till Helsingfors universitets nyheter.

Hufvudstadsbladet 6.6.2013 sidorna 2–3
Helsingfors universitets nyhet 
Anna Morings doktorsavhandling
Anna Malmquist 

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Etikettmoln