Tryckfrihetsförordningen aktuell fortfarande i dag

År 2016 har det gått 250 år sedan världens första tryckfrihetsförordning instiftades som en grundlag i Sverige. En av initiativtagarna var finländska Anders Chydenius som har sagt att tryckfriheten är ögonstenen för varje fungerande demokrati. Tryckfriheten firas nästa år bland annat med en omfattande festskrift.

– År 2012 beslöt Anders Chydenius stiftelse att det var viktigt att uppmärksamma att det år 2016 gått 250 år sedan världen fick sin första tryckfrihetsförordning, berättar Gustav Björkstrand som är en av initiativtagarna till festskriften kring tryckfrihetsförordningen.

Efter brev till bland annat Sveriges och Finlands utrikes- och justitieministrar landade projektet slutligen hos riksdagen i bägge länder.

– Beslutet om tryckfrihetsförordningen fattades i riksdagen, därför är det också riksdagarna som har ansvaret för projektet. I våra ansökningar betonade vi hur viktig tryckfrihetsförordningen är för demokratin och den nordiska offentlighetsprincipen.

Projektet är omfattande och över tjugo experter från Sverige och Finland deltar med texter till festskriften som utkommer den 2 december 2016 både på finska och svenska. Den riktar sig främst till politiska beslutsfattare och ledande personer i Sverige och Finland.

– Vi vill uppmärksamma dem på de viktiga tryckfrihets- och offentlighetsprinciperna. Jag är glad över att initiativet från år 2012 nu bär frukt, säger Björkstrand.

Chydenius central

Själv ansvarar Gustav Björkstrand för att skriva om Anders Chydenius – ett ämne som är mer än bekant för honom. År 2001 grundade Karleby stad Anders Chydenius-stiftelsen och Björkstrand har suttit som ordförande sedan dess. Stiftelsen ger bland annat ut fem band med Chydenius samlade skrifter både på finska och svenska, tre av böckerna är redan utgivna.

– De viktigaste skrifterna har också publicerats på engelska år 2012. Anders Chydenius skrev bland annat en liknande text som Adam Smith tio år före Smiths The wealth of nations.

Anders Chydenius skrifter och kommentarerna till dem kommer också att bli tillgängliga på webben.

– Det här kommer att leda till en omvärdering av hans roll, det kommer att vara omöjligt att söka information om tryckfriheten och offentlighetsprincipen utan att stöta på Chydenius. Men det tar naturligtvis en tid innan det slår igenom stort.

År 2006 instiftades informationsfrihetens dag för att markera Anders Chydenius betydelse som den som skrev den första tryckfrihetsförordningen. Dagen firas alltid den 2 december, ofta i samråd med Helsingin Sanomat och Dagens Nyheter.

– Vi har haft med experter både från Sverige och Finland och också EU, berättar Björkstrand.

Tryckfrihet grundpelare för demokrati

I samband med projektet kring tryckfrihetsförordningen vände sig projektledningen också till undervisnings- och kulturministeriet i Finland för att uppmärksamma dem om Unescos World Press Freedom Day som de önskade att skulle hållas i Finland i samband med jubileumsåret. Det handlar om ett roterande evenemang som ordnas i olika länder i tur och ordning.

– Unesco tog tacksamt emot erbjudandet, de ville gärna uppmärksamma världens första tryckfrihetsförordning.

Konferensen kommer att ordnas i Finlandiahuset i Helsingfors i början av maj 2016. I årets konferens i Riga deltog över 600 representanter från över 50 länder. Enligt Björkstrand är tryckfriheten extremt viktig i dag.

– Handlingars offentlighet och tryckfriheten är grundpelare för en fungerande demokrati. Dessutom är tryckfrihetsförordningen högaktuell, till exempel attacken på Charlie Hebdo visar att vi måste jobba för tryckfriheten.

Till ursprungskällorna

För att bredda kunskapen om Anders Chydenius och uppkomsten av tryckfrihetsförordningen har projektgruppen bakom festskriften gått tillbaka och tittat på vad som egentligen hände år 1766.

– Vad sades och skrevs? Vi har fått mycket ny information genom att gå tillbaka till ursprungskällorna. De dåvarande utskottsprotokollen har inte publicerats och Marie-Christine Skuncke har nu gått igenom dem. Enligt det vi hittat är det tydligt att Anders Chydenius spelade en avgörande roll i det så kallade tredje utskottet där frågan behandlades.

Inom projektet vill man belysa hur tryckfriheten har utvecklats, men också se på frågan rent juridiskt och i relation till aktuella problem. Enligt Gustav Björkstrand är det viktigt att Anders Chydenius lyfts fram i det sammanhanget på grund av sin centrala roll.

– Han representerar idéer som är viktiga för demokratin – principer som är grundläggande. Han skulle till exempel ta starkt parti för de flyktingar som söker fristad i Europa och ta avstånd från den rådande främlingsfientligheten.

Enligt Björkstrand är det viktigt att vara uppmärksam på om någon vägrar ge insyn till informationskällor som bör vara offentliga.

– Makthavare vill ofta hemlighålla information, vi måste kräva att få den. Vi ska inte heller begränsa yttrandefriheten.

Diskussionen kring bland annat invandring har på senare tid blivit hårdare och Björkstrand påminner om att vi hela tiden måste diskutera var gränsen för yttrandefrihet går.

– Det är viktigt att tillåta alla att säga sin åsikt, men man måste också beakta att man inte har rätt att skada andra – tryckfriheten ger inte rätt till detta, säger Gustav Björkstrand.

Läs mer om Anders Chydenius på stiftelsens webbsida.


Text: Michaela von Kügelgen / Addeto

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Etikettmoln