Samlingspartiet och Nya Moderaterna liknar varandra mycket

Både Nya Moderaterna och Samlingspartiet har under modern tid gått mot den politiska mitten. Det säger professor Göran Djupsund i en intervju för Addeto.

Under år 2014 har Addeto gjort jämförelser mellan de största riksdagspartierna i Sverige och Finland. Sist ut i turen står Nya Moderaterna (officiellt Moderata Samlingspartiet) och Samlingspartiet – två partier som enligt professor Göran Djupsund ligger varandra mycket nära.

– Partierna har gått från att vara högerpartier till liberalt borgerliga partier i akt och mening att erövra större väljarstöd, säger Djupsund som är professor i statsvetenskap vid Åbo Akademi.

Enligt honom är det de gemensamma faktorerna som överväger när man jämför Samlingspartiet och Nya Moderaterna.

– De har haft en parallell utveckling och det är svårt att peka på större olikheter. Partierna liknar varandra mycket över landsgränserna.

Partierna står för likadana värderingar och Djupsund nämner bland annat synen på ekonomin där ett ”socialt ansvarstagande” stigit fram. Också diskussionen om Nato är liknande.

– Det är intressant med två partier som ligger så nära varandra med tanke på att Sverige och Finland är så olika som länder. Det naturliga är att det finns skillnader mellan partierna, påpekar Djupsund.

Röster för individualistiska lösningar

Göran Djupsund. Foto: Åbo Akademi. Göran Djupsund. Foto: Åbo Akademi.

– Väljarkåren består av en brokig skara, precis som hos de flesta partier i dag, säger Göran Djupsund.

Tidigare var det bland annat den högre tjänstemannakåren och företagare som röstade på Samlingspartiet men det är inte lika entydigt idag.

– Det är ett urbant parti som är Europaorienterat, det är helt vanliga arbetstagare som röstar på dem.

Både Samlingspartiet och Nya Moderaterna attraherar unga väljare.

– Det är i synk med värderingar i tiden, partierna lyfter fram så kallade individualistiska lösningar. Individen ska ha sina möjligheter och inte tvingas in i några mallar.

Inför det kommande svenska valet ser det ändå inte så bra ut för Nya Moderaterna. Väljarsiffrorna dalar och Djupsund har fått en känsla av att Nya Moderaterna redan kastat in handduken.

– Varför de gjort det? Det förstår jag inte. De vill ju fortsätta regera men de har tänkt fel då de bett väljarna att ge dem plus för det de åstadkommit de senaste perioderna i stället för att lova något nytt.

Enligt Djupsund finns det också en irrationalitet i politiken.

– Folk blir trötta på det mesta och nu har Fredrik Reinfeldt och Nya Moderaterna styrt tillsammans med Alliansen i åtta år. Folk vill ha omväxling. Dessutom får jag känslan av att Reinfeldt inte är hundraprocentigt med. Han är allt för mycket statsminister och för lite partiordförande, analyserar Djupsund.

Sämre koll i Finland

Däremot finns Samlingspartiet fortfarande i toppen enligt de flesta gallupmätningar fastän Finlands statsminister varit samlingspartist sedan 2011, först Jyrki Katainen och Alexander Stubb sedan juli 2014.

– I Finland är regeringen inte på samma sett ledd av Samlingspartiet. Nya Moderaterna representerar regeringen mycket mer än vad Samlingspartiet gör. Dessutom är det många finländare som inte ens vet vilka partier som sitter i regeringen, något som är omöjligt i Sverige med blockpolitiken.

Enligt Djupsund har finländarna alltså inte så bra koll på politiken. De flesta vet att det är två av de tre stora (Socialdemokraterna, Samlingspartiet och Centern) som sitter i regeringen och ett av partierna sitter i oppositionen.

– De finländska väljarna tänker inte lika mycket på vem som sitter i regeringen och vad de åstadkommer. Det är ett helt annorlunda perspektiv i Sverige där de flesta garanterat vet vem som sitter i regeringen.

Stödet för Moderata Samlingspartiet i de senaste valen:
Riksdagsvalet 2010 – 30 procent och EU-valet 2014 – 13,7 procent

Stödet för Samlingspartiet i de senaste valen:
Finland: Riksdagsvalet 2011 – 20,4 procent och EU-valet 2014 – 22,6 procent

Text: Michaela von Kügelgen / Addeto

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Etikettmoln