ADDETO JÄMFÖR PARTIER i Sverige och finland

Addetos partijämförelse tittar noggrannare på sex ”partifamiljer” över landsgränserna.
Intervjuerna har gjorts under år 2014 och jämförelserna publicerades innan Sveriges riksdagsval i september 2014. På den här sidan hittar du också andra artiklar som anknyter till politiken och partierna i Sverige och Finland.

Blockpolitik eller regnbågsregering?

I Sverige skulle det vara omöjligt för Socialdemokraterna och Moderaterna att samarbeta i regeringen, medan Socialdemo-kraterna och Samlingspartiet flera gånger bildat regering tillsammans. Professor Åsa von Schoultz reder ut skillnaderna mellan finländsk och svensk politik.

– Skillnaderna i regeringskonstel-lationer beror på traditioner och på den politiska kulturen, inte på det politiska systemet i sig, säger professor i statsvetenskap Åsa von Schoultz (bilden) i en intervju för Addeto. 
Läs mer!

Fastän de politiska systemen i Sverige och Finland är lika på flera punkter finns det ändå skillnader. Med jämförelserna vill Addeto 
utreda skillnader och likheter 
länderna emellan.

Både Sverige och Finland har ett parlament med en kammare. I svenska riksdagen sitter 349 ledamöter och i den finländska 200 ledamöter. De föregående riksdagsvalen ordnades år 2014 i Sverige och år 2015 i Finland.

Samlingspartiet och Nya Moderaterna
liknar varandra mycket

Både Nya Moderaterna och Samlingspartiet har under modern tid gått mot den politiska mitten. Det säger professor Göran Djupsund i en intervju för Addeto.

Läs mer!

Historiska skillnader präglar Social- demokraterna i Sverige och Finland

För att kunna jämföra Socialdemokraterna i Sverige och Finland är vi tvungna att minnas bakgrunden för bägge partier. Det påpekar Göran Djupsund, professor i statsvetenskap, i en intervju för Addeto.

Läs mer!

En av de mest iögonenfallande skillnaderna i valsystemen mellan Finland och Sverige är att partierna i Sverige gör upp en ordningsföljd för sina kandidater. Sedan 1998 har personrösterna fått större tyngd i de svenska valen, men det är tills vidare relativt få som väljs in på så kallade personkryss. I Finland ställs kandidaterna inte i ordningsföljd före valet, utan mandatfördelningen inom varje parti avgörs enbart på basis av personrösterna.

Vänstern väldigt lika i Sverige
och Finland

I Finland har yttervänstern traditionellt haft fler anhängare än i Sverige. Lauri Karvonen, professor i statsvetenskap, bedömer att det finländska Vänsterförbundet och det svenska Vänsterpartiet är ungefär lika stora och väldigt snarlika i dag.

Läs mer!

I Finland är Centern ett massparti


Centerpartiet har en mycket starkare ställning i Finland än i Sverige. I en intervju för Addeto reder Åsa von Schoultz, valforskare och professor i statsvetenskap, ut skillnaderna mellan partierna. Hon förklarar också varför valdeltagandet i Sverige är högre än i Finland.

Läs mer!

I Sverige finns sammanlagt 18 registrerade partier varav 8 sitter i riksdagen.
I Finland finns sammanlagt 16 partier varav 8 sitter i riksdagen. I Finlands riksdag sitter ändå 10 riksdagsgrupper.

Du kan bekanta dig med de finländska riksdagsvalens historia i Yles finsk-språkiga program Hundra år av riksdagsval. Om de svenska riksdagsvalens historia kan du läsa mer om på svenska valmyndighetens webbsida

Kärnkraften en kärnfråga
för miljöpartierna

De gröna partierna i Sverige och Finland är ännu förhållandevis unga. Det finns naturligtvis likheter mellan partierna men enligt Ann-Sofie Hermanson, universitetslärare i statskunskap, är inställningen till EU en stor skillnad mellan De Gröna och Miljöpartiet.

Läs mer!

Sannfinländarna både större och mer legitima än Sverigedemokraterna

Då man pratar om högerpopulistiska eller högerextrema partier måste man fundera på varför partierna anses extrema och i förhållande till vad. Addeto har intervjuat två forskare för att jämföra de högerpopulistiska partierna i Sverige och Finland. Intervjuerna resulterade i två artiklar.

Läs mer! Läs också Framtidsvisionen i backspegeln!

UNGDOMSFÖRBUND I SVERIGE OCH FINLAND

Ungas intresse för partipolitik har sjunkit
i Finland och Sverige

Allt färre unga går med i partierna. Under de åtta senaste åren har de politiska ungdomsförbunden tappat ungefär en fjärdedel av sina medlemmar, skriver Hufvudstadsbladet. En nedåtgående trend syns
också i Sverige. 

En utredning på Hufvudstadsbladets begäran av Undervisnings- och kulturministeriet visar att intresset för partipolitik bland unga har minskat. Docent vid Åbo Akademi, Åsa von Schoultz, har en förklaring.

– Färre är beredda att köpa den paketlösning som partiprogrammen erbjuder, man upplever det begränsande. Man vill plocka russinen ur kakan, säger von Schoultz till Hbl.

Enligt henne har unga ett lägre intresse för politik än äldre generationer, men under ett långt tidsperspektiv har det politiska intresset överlag ökat. von Schoultz påpekar att det här också gäller de unga. Efter riksdagsvalet år 2011 har intresset för politik vuxit inom alla grupper, men betydelsen av den politiska högern och vänstern har minskat bland unga.

– Intresset brukar stiga då man blir äldre och börjar använda välfärdstjänster. Men om valdeltagandet överlag fortsätter sjunka kan det på lång sikt leda till en legitimitetskris, säger von Schoultz.

Enligt Undervisnings- och kulturministeriets uppgifter är det Centerns och Socialdemokraternas ungdomspartier som har tappat mest medlemmar – tillsammans över 14 000 medlemmar sedan år 2004. Sannfinländarnas och Piratpartiets ungdomsförbund har ökat mest. Också De gröna har lockat fler medlemmar, skriver Hbl.

I Sverige är situationen liknande som i Finland. Det visar siffror som Ungdomsstyrelsen tagit fram för Addeto. År 2003 hade de svenska ungdomsförbunden sammanlagt drygt 62 000 medlemmar, medan de år 2011 hade omkring 29 000 medlemmar.

Det är Ung vänster och Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund som tappat mest medlemmar. År 2003 hade Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund drygt 24 000 medlemmar, men år 2011 endast drygt 4000. Ung vänster har också tappat flera medlemmar – från knappt 15 000 medlemmar år 2003 till endast 1700 medlemmar år 2011.

Enligt Ungdomsstyrelsen beror det på att ungdomsförbunden inte kunde styrka sina medlemsantal. När de återkom med sina ansökningar till Ungdomsstyrelsen hade de ett nytt medlemsregister med färre medlemmar.

Däremot har Moderata ungdomsförbundet lyckats öka sitt medlemsantal med knappt 2000 personer från år 2003 till 2011. Medlemsantalet på knappt 9700 gör också Moderata ungdomsförbundet till det största ungdomsförbundet i Sverige (år 2011). I en debattartikel i DN i april 2013 skriver förbundets ordförande Erik Bengtzboe att partiet haft ett tydligt mål att växa.

”Vi tänker fortsätta jobba för att växa och göra politiken tillgänglig för fler. Vi hoppas att Moderaterna, övriga partier och ungdomsförbund också är intresserade av att göra det hårda arbete som krävs. Det politiska klimatet i Sverige skulle må bra av fler som är engagerade politiskt.”

Hufvudstadsbladet 18.4.2013 sidorna 2–3.
Erik Bengtzoes debattartikel i DN