VISSTE DU DETTA OM FINLAND?

Fastän Sverige och Finland är väldigt lika, finns det ändå flera detaljer som skiljer länderna åt. Nedan finns några korta jämförelser. Visste du till exempel att valsedeln ser helt olika ut i Sverige och Finland?

Platsfördelning i Finlands riksdag efter valet 2015:
Centern 49
Sannfinländarna 38
Samlingspartiet 37 
Socialdemokraterna 34
De gröna 15
Vänsterförbundet 12
Svenska folkpartiet 9
Kristdemokraterna 5
Övriga 1

Platsfördelning i Sveriges riksdag efter valet 2014:
Socialdemokraterna 113
Moderaterna 84
Sverigedemokraterna 49
Miljöpartiet 25
Centerpartiet 22
Vänsterpartiet 21
Folkpartiet 19
Kristdemokraterna 16

Högre valdeltagande i Sverige än i finland

En skillnad i den finländska och svenska politiken är valdeltagandet som i Sverige är klart högre än i Finland. Till exempel i de senaste riksdagsvalen var valdeltagandet 85,8 procent i Sverige (2014) och 70,0 procent i Finland (2015). Valforskare Åsa von Schoultz ger fyra förklaringar till det här:

  1. I Sverige har man gemensam valdag för riksdags-, landstings- och kommunalval, vilket bidrar till högre valdeltagande.
  2. I Sverige finns två regeringsalternativ som gör valet till en spännande kamp om regeringsmakten. Det är därför tydligare vad valet handlar om, medan det i Finland är mer diffust och svårare att förstå vad själva valkampanjen går ut på. I Finland handlar det mest om vilket parti som blir störst, men vilken regering man får är svårt att förutse.
  3. I Finland ordnas det val nästan varje år vilket kan leda till valtrötthet. I Sverige ordnas valen (med undantag av valet till europaparlamentet) ofta med fyra års mellanrum vilket leder till att mycket står på spel.
  4. Det finländska personvalet jämfört med det svenska listvalet leder till att partiernas politiska profiler blir suddigare. Det finns många olika kandidater och de finländska partierna gynnas också av att kandidaterna inom samma parti har olika åsikter. Men för väljarna leder det här till att valet blir mindre tydligt och svårare att förstå.

Statistik om riksdagsledamöterna i Sverige och Finland

I Sveriges riksdag sitter 349 ledamöter, i Finlands riksdag sitter 200 ledamöter. Men är det män eller kvinnor som dominerar, vad är ålderspannet och hur många invandrare är invalda?
 

  Sverige
 
Finland
 
Män 197 (56,4 procent) 117 (59 procent)
Kvinnor 152 (43,6 procent) 83 (41 procent)
Yngst Född år 1993 Född år 1991
Äldst Född år 1933 Född år 1941
Omvalda ledamöter 235 128
Nya ledamöter 114* 72
Invandrare 30 (8,6 procent) 2** (1 procent)
 










*13 av dem har tidigare suttit i riksdagen.
** I riksdagsvalet 2015 valdes för första gången invandrare till Finlands riksdag.

Nasima Razmyar är den första kvinnan med invandrarbakgrund i Finlands riksdag. Foto: Nasima Razmyars bildbank.
Nasima Razmyar är den första kvinnan med invandrarbakgrund i Finlands riksdag. Foto: Nasima Razmyars bildbank.

VALFINANSIERINGslagen

Sverige har ingen valfinansieringslag, vilket betyder att partierna inte behöver rapportera vem finansiärerna är och därmed hålls finansiärerna också hemliga.

I Finland infördes valfinansieringslagen år 2009 efter en utdragen diskussion om finansieringen i riksdagsvalet 2007. Nu måste stöd från 1 500 euro uppåt meddelas, det finns också ett tak för hur mycket understöd ett parti (30 000 euro) eller en kandidat (6 000 euro) kan få från en finansiär.

En eventuell valfinansieringslag har diskuterats i Sverige, men har inte lett till några åtgärder ännu. ”Pengarna som slussas in är mer particentrala”, säger valforskare Åsa von Schoultz. ”Det är ovanligt att enskilda kandidater har dyra personliga kampanjer.”

Finländsk valurna. Foto: Hanne Salonen / Finlands riksdag
Finländsk valurna. Foto: Hanne Salonen / Finlands riksdag

Talmannens uppgifter i Sverige och Finland

I Finland står riksdagens talman och två vice talmän i spetsen för riksdagens arbete.
I plenum bestämmer talmannen vem som får ordet och vem som får komma med replik, lägger fram omröstningsförslag och beslutar om den slutgiltiga behandlingsordningen för ärenden.

Talmännen är dessutom ordförande i riksdagens viktigaste organ, talmanskonferensen och kanslikommissionen. Dessutom ingår det i talmännens arbete att granska plenarprotokollen och underteckna riksdagens svar och skrivelser.

Maria Lohela (Blåa riksdagsgruppen) är riksdagens talman sedan maj 2015.

I Sverige leder talmannen riksdagens arbete i samråd med gruppledarna och med stöd av Riksdagsförvaltningen. Det innebär att talmannen har det yttersta ansvaret för hur riksdagsarbetet planeras och bedrivs. Därtill leder talmannen kammarens sammanträden och är riksdagens främste representant. Talmannen bistås av tre vice talmän. Tillsammans utgör de riksdagens presidium.

Talmansämbetet är den högsta post en person kan väljas till i Sverige. I rang kommer talmannen efter statschefen (kungen), men före statsministern. Som riksdagens främste representant företräder talmannen ofta riksdagen i olika nationella och internationella sammanhang.

Sedan riksdagsvalet 2014 är Urban Ahlin (Socialdemokraterna) riksdagens talman.

Sekundärkommuner

I Finland finns ingen sådan form av sekundärkommun som skulle motsvara landstingen i Sverige. I stället bildar kommunerna landskapsförbund, och dessutom kan kommuner samarbeta, till exempel genom så kallade samkommuner.

Den specialiserade hälso- och sjukvården sköts i stor utsträckning av samkommunerna. Representanterna i dessa organ i Finland väljs indirekt av kommunernas förtroendevalda. Undantaget till denna regel är Kajanaland, där man under 2000-talet har gjort ett försök med ett direktvalt landskapsfullmäktige, som påminner om landstingsfullmäktige i Sverige. Åland har i kraft av sin självstyrelse ett system med lagting och landskapsstyrelse som avviker både från det fasta Finland och från det svenska systemet. 

I Sverige finns en direktvald mellannivå, landstingsfullmäktige, som har ett stort ansvar för bland annat hälso- och sjukvården (cirka 80 procent av landstingens utgifter). Kommunerna ansvarar för vissa specifika områden, till exempel vård och omsorg av äldre samt skolhälsovård.

En finlandssvensk är en person som är född i Finland med svenska som modersmål. Svenskan är ett av Finlands två nationalspråk och är officiellt jämställd med finskan. Finlandssvenskarna är en nationell minoritet i Finland. I dag finns det ungefär 290 000 finlandssvenskar, alltså cirka fem procent av den finländska befolkningen.

Med sverigefinländare avses finländska invandrare i Sverige samt deras ättlingar. I hela Sverige finns idag nästan 712 000 personer, med finländskt ursprung, dvs ca 7,4 procent av den svenska befolkningen enligt statistik från SCB.

Finländskt personval och svenskt listval

Det finns flera skillnader i det finländska och svenska valsystemet.

”I Finland kan en missnöjd väljare rösta på en annan person, men stanna inom samma parti”, säger Åsa von Schoultz. ”I Sverige byter man parti för att signalera missnöje.”

I Sverige har det varit möjligt att rösta på en person sedan år 1998 genom att kryssa för personen på listan. Det krävs 5 procent av rösterna för att en person ska flyttas högst upp på listan.

”Men väljarna har inte varit så duktiga på att kryssa, många kryssar också i dem som finns högst på listan för att visa att de stöder partiets ordning.”

Genom att kryssa för en kandidat får väljarna ändå mer makt. Nu då flera partier tappar partimedlemmar minskar väljarnas möjlighet att den traditionella vägen påverka rangordningen.

”Med personval ger man mer direkt makt åt väljarna. Samtidigt finns det en risk att budskapet i valkampanjerna blir diffusare.”

Åsa von Schoultz kritiserar det finländska systemet. Enligt henne är det svårare att föra fram ett enhetligt partibudskap i ett personval.

”I Finland ligger det i partiernas intresse att nominera kandidater med olika linje och åsikter. De här kandidaterna får gärna samla röster för partiet, men från partiledningen hoppas man ändå på att de centrala personerna ska bli invalda.”

Personvalet är också annorlunda ur ett väljarperspektiv.

”I Sverige är de som personröstar intresserade av politik, medan väljare som lägger störst vikt vid kandidater i Finland är mindre politiskt sofistikerade. Man röstar kanske på en känd person utan att tänka på vilken politik hen för.”

Valkampanjer & vallöften

I Sverige kan väljarna välja mellan två tydliga regeringsalternativ (den borgerliga Alliansen eller de rödgröna) då de röstar, medan väljarna i Finland alltid röstar på ett parti utan att veta hur den kommande regeringen kommer att se ut. Det här ser Åsa von Schoultz som ett stort problem i den finländska politiken.

”I Finland blir valkampanjerna otydliga och väljarna har ingen aning om vilken politik det blir. Partiernas löften är extremt otydliga, de presenterar till exempel inga noggranna budgetuträkningar.”

I Sverige presenterar alla partier ett budgetförslag och inför det svenska riksdagsvalet 2014 presenterade till exempel den borgerliga alliansen även ett gemensamt budgetförslag.

”Socialdemokraterna och Miljöpartiet gick till val med två olika program, men de var tydliga med att de skulle jobba ihop. Journalisterna pressade dem i utfrågningarna eftersom det ändå fanns vissa skillnader i deras förslag.”

En dylik press går inte att lägga på partierna i Finland, eftersom kampanjerna inte är lika tydliga – i Finland präglas valkampanjerna av otydlighet, anser von Schoultz.

”Jag är ytterst kritisk till den här sidan i finländsk politik, väljarnas makt är minimal. Det är också svårt för journalisterna att ställa partiledarna till svars.”

I Finland bildas regeringen av det parti som fått mest understöd i valet – men vilka andra partier som är med varierar från regering till regering. Det finns alltså inga likadana block som i Sverige.

Läs också: Blockpolitik eller regnbågsregering?

Valsedeln

Svenska valsedlar. Foto: Jens O. Z. Ehrs for Southerly Clubs. Wikimedia Commons.

En stor skillnad mellan Sverige och Finland är utformningen av själva valsedeln. I Finland får väljarna en lapp där den valda kandidatens nummer ska skrivas in, i Sverige plockar väljaren en valsedel med rätt partibeteckning. Alla partier har alltså en egen valsedel.

”Det är synligt för alla vilka valsedlar man väljer, så därför väljer många alla valsedlar för att valhemligheten inte ska hotas. Väljaren måste alltså vidta extra åtgärder för att behålla valhemligheten”, säger Åsa von Schoultz.

Partiernas representanter står också utanför vallokalerna och delar ut valsedlar och försöker därmed i sista stunden locka väljare.

Den finska valsedeln där man alltså fyller i ett nummer som representerar den valda kandidaten är väldigt ovanlig internationellt, påpekar von Schoultz.

”Den finska valsedeln väcker alltid stor förvåning när jag brukar visa upp den för kollegor från andra länder och många frågar hur man vet vad man ska fylla i.”

Listor med alla kandidater är upphängda i varje valbås, så väljaren kan inne i båset ännu kolla vilket nummer den valda kandidaten har.

”Men det svenska systemet är ju ett enormt slöseri av papper, det kunde lösas på ett smidigare sätt.”