Nätverk viktiga i grannspråksundervisningen

Hur ser grannspråksundervisningen ut i Norden? Är det möjligt att förstå varandra om man lärt sig ett skandinaviskt språk? Ett treårigt projekt initierat av nätverket Svenska nu reflekterar över och identifierar framgångsfaktorer i pågående projekt inom grannspråksinlärning.

– Det är viktigt att vi i Norden i högre grad ska förstå varandra, säger den finländska forskaren Jenny Sylvin.

Hon har tillsammans med danska forskaren Lise Vogt besökt 16 skolor i alla nordiska länder och självstyrda områden för att kartlägga grannspråksundervisningen. Enligt Sylvin är det viktigt att skolan tar en aktiv roll i frågan, men nivån på undervisningen varierar väldigt mycket. En bidragande faktor är lärarnas och rektorernas inställning. Under projektets gång märkte forskarna ändå att det finns ett intresse för grannspråken i Norden.

– Vi blev väldigt positivt mottagna. Det är en stor upptäckt när någon kommer och berättar om det nordiska och eleverna märker att de kan förstå.

Genom att lyfta fram grannspråken tror Jenny Sylvin att man kan väcka intresset hos eleverna.

– Barn och unga gillar språk. Det är lätt att entusiasmera dem, men mycket hänger på lärarna, konstaterar hon.

Det finns mycket material om grannspråksundervisning och bland annat projektet Nordiska språkpiloter för samman lärare från Norden. Via projektet får lärarna lära sig metoder för hur de kan integrera grannspråken i undervisningen.

– Det finns en vilja att samarbeta med andra lärare, men tidsbrist och läroplanen begränsar. Det är viktigt att synliggöra projekten och skapa nätverk som lärarna har nytta av, konstaterar Sylvin.
 

Olika förutsättningar

Enligt Jenny Sylvin är syftet med grannspråksundervisningen i skandinaviska skolor att öka hörförståelsen. Men kraven varierar mellan länderna och i Danmark är kraven högst ställda. Sylvin påpekar att det finns fördelar i att också lära sig att prata grannspråket – eller åtminstone att försöka.

– När danska elever talade svenska märkte vi att de fick en förståelse för skillnaderna mellan svenska och danska.

Förutsättningarna är ändå olika – finska, färöiska, isländska och grönländska skiljer sig mycket från norska, danska och svenska. På Grönland är kunskaper i danska en förutsättning för fortsatta studier. På Island lär sig alla danska från sjunde klass.

– Men där är inställningen ungefär som till svenskan i Finland, kommenterar Sylvin.

Enligt forskarna ger goda kunskaper i ett nordiskt språk goda förutsättningar för grannspråksförståelse. Därför behövs språkliga förebilder i klassen. Till exempel i svenska skolor med många invandrarbarn verkar det som om det behövs tillräckligt många goda språkliga förebilder i en klass för att elever som kanske inte har skolspråket som hemspråk ska få stöd.

– De språkliga förebilderna hjälper alla i klassen att ta till sig grannspråksundervisningen.

Jenny Sylvin nämner också arabiska som en bra grund till att förstå nordiska grannspråk eftersom eleverna kanske talar olika varianter och därför har fått träning i att förstå andra språks grannspråk.

Forskarna påpekar också att grannspråksundervisningen inte behöver betygsättas och bedömas.

– Att eleverna inte får betyg i hur de uttalar grannspråken kanske kan göra att de slipper sina hämningar – det blir mer på lek. Lärarna kunde utnyttja det mer, säger Sylvin.

”Riktiga möten ger jättemycket”

Själv kallar Jenny Sylvin sig för Norden-frälst och anser att det är viktigt att ge elever chanser att möta personer från de andra länderna och att få höra språken talas.

– I Norden finns 27 miljoner potentiella samtalspartners. Efter erfarenheter av att umgås blir man Norden-frälst, riktiga möten ger jättemycket.

Som exempel lyfter Sylvin fram den sverigefinska rapparen Jesse P som turnerade i de finska skolor som forskarna besökte. När han gick in i klassrummen berättade han inte att han också kan finska, utan talade endast svenska med barnen och de skrev svensk raplyrik tillsammans.

– Alla kunde skriva en raplyrik på en timme, berättar Sylvin och visar exempel på elevernas fyndiga texter.

Samtidigt lyfter hon fram att det är viktigt att eleverna också har tillgång till sitt modersmål medan de lär sig ett främmande språk. Att strikt tvinga eleverna att endast prata målspråket är inte nödvändigtvis det smartaste.

Som exempel på integrerad undervisning nämner Jenny Sylvin en grönländsk lärare som låtit eleverna pyssla robotar och hus av skräp. Medan de byggde och pysslade ökade det danska ordförrådet kring hem och anatomi.

– Läraren hade märkt att eleverna var pysselglada och integrerade språkundervisningen med pysslet.

Information om projektet
Projektet ”Benchmarking inom grannspråksundervisning – Nätverk för språkprojekt runt om i Norden 2013–15” har fått finansiellt stöd av Nordisk kulturfond och Nordplus språk. Det är ett samarbete mellan nätverket Svenska nu, Norden i skolan/Föreningen Norden, Doctor ABC i gränsregionen Danmark/Tyskland, projektet Finska nu i Sverige och Nordisk språkkoordination.
Mer information och länkar till rapporterna

Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
 

Etiketter: norden språkfrågor

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Etikettmoln