Forskning intresserar allmänheten både i Sverige och Finland

Både finländare och svenskar är intresserade av forskning. Framför allt medicinsk forskning intresserar, medan rätt så få har koll på den humanistiska forskningen.

I Sverige har Vetenskap & Allmänhet granskat svenskars intresse för forskning varje år sedan år 2002, i Finland har en liknande undersökning gjorts med tre års mellanrum sedan 2001. Bägge undersökningar från 2016 visar att både förtroendet och intresset för forskning är högt.

– Det finns ett grundintresse för forskning, vilket är bra. Svenskar har också ett högt förtroende för forskare. Med tanke på all rapportering kring Macchiarini i år var det lite överraskade att det generella förtroendet för forskare går upp, berättar Maria Lindholm från Vetenskap & Allmänhet.

Förtroendet för forskare vid universitet och högskolor har stärkts, från 84 till 89 procent jämfört med VA-barometern från 2015.

– Förtroendet är dock svagare. Fler har “ganska högt” förtroende än “mycket högt” förtroende, jämfört med förra året.

I Finland har också intresset för forskning blivit något större (3 procentenheter) jämfört med Forskningsbarometern från 2013. Förändringarna från år till år är ändå rätt små.

– Intresset för forskning har varit stabilt. Forskningen är en högt ansedd institution i Finland, berättar Pentti Kiljunen som ansvarat för barometern sedan start.

Enligt honom gäller inte snacket om att folket skulle ha vänt forskningen ryggen.

– Vi kan tala om falskt alarm gällande den så kallade post facts-tiden. Det stämmer inte att folk inte skulle vara intresserade av forskning, säger Kiljunen.

Däremot är det allt färre som litar på så kallade kvasivetenskaper som homeopati. Enligt Kiljunen är det intressant att förtroendet för de ämnena minskar, fastän man kunde tänka sig att det skulle vara tvärtom i dagens läge där sociala medier utgör en ypperlig grogrund för falsk forskning.

Humanistisk forskning anses diffus

Medicinsk forskning intresserar folk på bred skala i både Sverige och Finland.

– Det är naturligt och mänskligt i och med att den medicinska forskningen kommer så nära medborgarnas vardag och liv. Medicinska vinningar berör alla, säger Pentti Kiljunen.

I Sverige har Macchiarini-affären påverkat folkets inställning – 35 procent uppger att händelserna har påverkat deras förtroende för medicinsk forskning negativt.

– Det är intressant med tanke på att det generella förtroendet för forskare gått upp, säger Maria Lindholm.

I årets VA-barometer har de tillfrågade fått associera till olika vetenskapsområden. Bland 45 procent av de tillfrågade var den vanligaste associationen för humaniora ingen alls. Motsvarande siffra för medicin var tre procent.

– Det finns ju en del att jobba med där, för många verkar humanioran diffus. Vi behöver ändra bilden av en forskare, det är inte bara personer i labbrock som forskar och forskning görs inte enbart i labbmiljö, säger Maria Lindholm.

I Sverige jobbar tankesmedjan Humtank med att lyfta fram det humanistiska och synliggöra det som de humanistiska forskarna gör. Vetenskap & Allmänhet är också involverat i ett projekt för att ta fram nya genrebilder av forskare, med humanistiska och samhällsvetenskapliga forskare i fokus.

– Förstår man inte vad humanistisk forskning handlar om är det svårt att ha förtroende för det, men ett stort ansvar ligger också på forskarna, kommenterar Lindholm.

Många vill ha mer forskningsunderlag i politiken

I både Sverige och Finland anser allmänheten att politiker kunde ta bättre hänsyn till forskningen då de fattar beslut.

– Det är inte helt oväntat, det har varit mycket diskussion kring “evidence based policy making”. Forskningen är en bra grund för politiker att stå på, men för politiker är forskning en av flera beslutsunderlag, säger Maria Lindholm.

I Finland har till och med statsministern pratat om ”alla dessa docenter som säger vad man inte får göra”. Enligt Pentti Kiljunen håller det finländska folket inte alls med.

– För folket är det precis tvärtom, oron för det svaga utnyttjandet av forskning inom politiken är stor.

Nedskärningarna i utbildningen får mycket negativ kritik av finländarna.

– Folket anser att utbildning främjar välmående. Många anser att det är en mycket kortsiktig lösning att skära i utbildningen och att det kommer att ha långsiktiga följder, säger Kiljunen.

Svårt att jämföra länder exakt

Både Pentti Kiljunen och Maria Lindholm anser att det skulle vara intressant att jämföra de nordiska länderna med en gemensam enkät.

– Marginalerna är så små så det är svårt att jämföra olika undersökningar, säger Kiljunen.

Han lyfter fram att Eurobarometern ändrat på frågorna de senaste åren, vilket gör att det inte går att jämföra med tidigare år.

– Det borde finnas en enkät med samma frågor och som utförs med samma metoder i alla länder. Till exempel Finland och Sverige är så gott som lika, men de exakta skillnaderna är svåra att se, säger Kiljunen.

Lindholm håller med. Hon tycker att det är intressant med liknande undersökningar i flera länder, men en samnordisk undersökning kunde ge en bättre bild.

– Norden ligger högt på flera listor, det skulle vara intressant att fundera på varför det är så, säger hon.

Pentti Kiljunen tror att en sådan undersökning skulle väcka ett stort intresse. Enligt honom skulle också en gemensam undersökning se till att samarbetet över landgränser inte bara skulle finnas på idéstadiet.

– Det är få saker som koordineras på riktigt fastän det yttras många fina ord om samarbete, säger Kiljunen.

Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
 

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Etikettmoln