”Via bloggar skapar partierna en gemenskap”

Katarina Pettersson har alltid varit intresserad av att forska om rasism och fördomar. Nu forskar hon vid Helsingfors universitet om högerpopulistisk retorik på politiska bloggar i Sverige och Finland. Hon trivs med doktorandstudierna men tycker att universitetet kunde göra mer för att stöda sina doktorander.

– Jag har i princip alltid tänkt att forskning skulle kunna vara något för mig – att få fördjupa mig i ett ämne jag upplever som intressant och viktigt, berättar Katarina Pettersson som började med sina doktorandstudier vid Helsingfors universitet i januari 2014.

Pettersson har studerat socialpsykologi vid Helsingfors universitet och gått en tvärvetenskaplig magisterutbildning i mänskliga rättigheter i London.

– Efter studierna ville jag göra något konkret så jag jobbade några år. Men sedan kom tanken på doktorandstudierna igen.

I sin forskning jämför Katarina Pettersson högerpopulistisk retorik i Sverige och Finland ur ett socialpsykologiskt perspektiv.

– Fokus ligger på politiska bloggar, vad är speciellt med retoriken i bloggarna i jämförelse med traditionella media? Jag försöker ge en bild av hurdana politiker det finns inom partierna och hur deras retorik ser ut.

Med partierna avses i det här fallet Sverigedemokraterna och Sannfinländarna. Redan i sin magisteravhandling studerade Pettersson Sverigedemokraternas retorik.

– Jag har alltid varit intresserad av hur fördomar, rasism och diskriminering uttrycks språkligt.

Forskningsområdet är väldigt känsligt. Pettersson säger att hon och hennes kolleger lätt blir utsatta för kritik, påhopp och till och med hotelser.

– Det är viktigt att hålla privatlivet riktigt privat.

Likadan retorik i Sverige och Finland

I sin forskning ser Pettersson närmare på tre olika bloggartyper inom Sverigedemokraterna och Sannfinländarna: manliga extremt invandringskritiska politiker, kvinnliga politiker och politiker som tillhör till en etnisk eller kulturell minoritet.

– Det är jätteintressant att forska i kvinnliga högerpopulistiska politikers världsbild. Det är också intressant att se hur viktiga bloggarna är som kanal ut till folket.

Sverigedemokraterna har en väldigt utfryst ställning i Sverige, men via bloggar och sociala medier når de ut till många.

– Via bloggarna kan de attrahera väljare och skapa en gemenskap med dem, förklarar Pettersson.

I Addetos partijämförelse av Sverigedemokraterna och Sannfinländarna framgår det tydligt att det är partiernas olika bakgrunder som gör att de behandlas väldigt olika i respektive land. Många i Sverige anser att Sverigedemokraterna inte hör hemma i politiken, medan Sannfinländarna nu är med och regeringsförhandlar.

– Det har varit intressant att se hur lika retoriken ändå är inom Sannfinländarna och Sverigedemokraterna till exempel gällande invandring, fastän Sverige tar emot ett mycket större antal asylsökande än Finland.

Pettersson menar att argumenten är snarlika trots att situationen ser olika ut i Finland och Sverige.

– Men Sverigedemokraterna har en stark martyrroll. Det syns i deras retorik att de måste försvara sig, ingen vill lyssna på dem. Men hur länge går det att frysa ut dem?

Enligt Pettersson är partiernas program också överraskande lika. Officiellt finns det inget samarbete mellan partierna och bland annat Sannfinländarnas partiordförande Timo Soini har tagit avstånd från Sverigedemokraterna.

– Det finns ändå mer och mer inofficiellt samarbete, säger Pettersson.

Kent Ekeroth hör till de extremt invandringskritiska inom Sverigdemokraterna. Bild: Skärmdump från Kent Ekeroths blogg.
Kent Ekeroth hör till de extremt invandringskritiska inom Sverigdemokraterna. Bild: Skärmdump från Kent Ekeroths blogg.

”Rankingpoäng går före forskningen”

Katarina Pettersson siktar på att bli klar med sin doktorsavhandling år 2017 men mycket hänger på finansieringen. Hittills har hon fått finansiering för ett år åt gången.

– Det krävs is i magen för att forska som stipendiat. Man måste också klara av den ekonomiska osäkerheten.

Samtidigt får universitetets fokus på ekonomi en känga av Pettersson. Hon har en känsla av att det som är viktigt just nu är effektivitet och ekonomiskt tänkande.

– Kvantitet och rankingpoäng tycks gå före kvaliteten på forskningen, konstaterar Pettersson.

Själva forskningsarbetet är ändå något som passar henne.

– Det är skönt att inte behöva stressa från en sak till en annan, jag kan gå in på djupet.

Men arbetet som doktorand är ofta ensamt och enligt Pettersson är den sociala gemenskapen på universitetet otroligt viktig.

– Jag har bra handledare och stöttande kolleger. Det har också ordnats bra kurser och seminarier. Det internationella samarbetet har också varit ett bra stöd.

Nya regler för doktorander vid Helsingfors universitet gör ändå arbetet svårare. De doktorander som inte är direkt anställda av Helsingfors universitet måste numera betala för att få ha ett arbetsrum i universitets lokaler.

– Det här har lett till att ojämlikheten har ökat och det sätter doktorander i samma ämne i olika ställning.

Själv har Pettersson valt att betala för ett arbetsrum – tills vidare.

– Det är en liten summa för universitetet men en kännbar summa för forskarna. Hyran för arbetsrummen har också lett till att arbetsgemenskaper splittras.

Utesluter inte forskarbana

Laura Huhtasaari är en av de sannfinländska kvinnorna, Jussi Halla-aho hör till den extremt invandringskritiska delen av partiet. Foto: Laura Huhtasaari. Laura Huhtasaari är en av de sannfinländska kvinnorna, Jussi Halla-aho hör till den extremt invandringskritiska delen av partiet. Foto: Laura Huhtasaari.

Katarina Pettersson ser tudelat på den akademiska världens framtid i Finland.

– Det finns många oroväckande tendenser. Effektivitets- och ekonomitänket genomsyrar allt och skapar många problem, såsom ojämlikhet mellan forskarna samt att forskningens kvalitet kan bli lidande.

Att tänka på universitetet som ett företag fungerar inte enligt Pettersson.

– Om verksamheten får stå i fokus kan universitetet utvecklas åt rätt håll.

En framtida karriär på universitetet är ändå inte utesluten. Pettersson skulle gärna fortsätta att forska efter sina doktorandstudier – men också här hänger det på finansiering.

– Eller en anställning på universitetet. Men jag kunde också jobba inom en organisation eller på ett ministerium. Det viktigaste är att jag får syssla med liknande saker som nu, att jag känner att arbetet är meningsfullt och att jag får fördjupa mig i ett område som intresserar mig, säger Katarina Pettersson.

Text: Michaela von Kügelgen / Addeto

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Etikettmoln