Jämförande fakta

FINLAND

SVERIGE

Republiken Finland
Suomen tasavalta

Konungariket Sverige

 

Helsingfors

 

Stockholm

 5 502 640 (januari 2017)

9 995 153  (december 2016)

Republik, parlamentarisk demokrati, enhetsstat

Konstitutionell monarki, parlamentarisk demokrati, enhetsstat

Finska (89,3 procent) och svenska (5,3 procent) är nationalspråk. De samiska språken har ställning som officiella språk på samernas hembygdsområde.
 

Svenska är huvudspråk och Sveriges officiella språk i internationella sammanhang. Nationella minoritetsspråk är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

President Sauli Niinistö
Republikens president är statschef i Finland. Presidentens mandatperiod är sex år. Samma person kan sitta högst två perioder i följd. Presidenten utses genom direkta val. Om ingen kandidat får över hälften av rösterna i den första valomgången genomförs en andra valomgång mellan de två kandidater som fick flest röster.

Finlands nuvarande president Sauli Niinistö valdes till president i februari 2012 och installerades den 1 mars 2012. Nästa presidentval är år 2018.

Kung Carl XVI Gustaf
Eftersom Sverige är en konstitutionell monarki är den regerande kungen eller drottningen statschef.

Ämbetet är ärftligt, och arvsföljden regleras av successionsordningen.

Enligt den nu gällande successionsordningen kan tronen endast ärvas av arvingar till kung Carl XVI Gustaf. Kronprinsessan Victoria är följande tronarvinge.

Enligt Finlands grundlag utövas regeringsmakten av republikens president samt av statsrådet. Republikens president leder Finlands utrikespolitik i samverkan med statsrådet och beslutar om Finlands förhållande till utländska makter och om landets agerande i internationella organisationer eller vid internationella förhandlingar. Republikens president är överbefälhavare för Finlands försvarsmakt.

I och med förändringarna i 1974 års regeringsform har kungen som statschef främst representativa funktioner.

Kungen har inte längre rätt att till exempel underteckna regeringsbeslut eller tillsätta statsråd, men han är fortfarande ordförande i Utrikesnämnden och är även den som förklarar riksmötet öppnat.
 

Statsminister Juha Sipilä (Centern)

Statsminister Stefan Löfven (Socialdemokraterna)

En kammare med 200 ledamöter som väljs enligt ett proportionellt valsystem i allmänna val vart fjärde år.
 

En kammare med 349 ledamöter som väljs enligt ett proportionellt valsystem i allmänna val vart fjärde år. Samtidigt väljs också kommunfullmäktigeledamöter och landstingsfullmäktigeledamöter.

Finland var vid riksdagsvalet 2015 
indelat i 13 valkretsar. Samtliga valkretsar har ett fast antal mandat i riksdagen. I motsats till Sverige görs alltså ingen nationell utjämning vid mandatfördelningen, som således inte helt motsvarar den landsomfattande röstfördelningen mellan partierna.

I Sverige tillämpas sedan valet 1970 ett system med utjämningsmandat för att åstadkomma en riksproportionell representation i riksdagen. Systemet innebär att 310 av de 349 mandaten är fasta valkretsmandat och 39 mandat är utjämningsmandat.

Finland har varit EU-medlem sedan1995 och har 13 EU-parlamentsledamöter.  Man införde euron som officiell valuta 2002. Valdeltagandet i EU-valet år 2014 var 40,9 procent.

Sverige har varit EU-medlem sedan1995 och har 20 EU-parlamentsledamöter. Valdeltagandet i EU-valet år 2014 var 48,9 procent.

EU-ärendena behandlas i riksdagen av stora utskottet, som specialutskotten avger utlåtanden till. Sådana ärenden som gäller EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik behandlas i utrikesutskottet.

Regeringen samråder med riksdagen om vilken linje Sverige slutgiltigt ska driva i EU. Samrådet sker i riksdagens EU-nämnd. Regeringen är också skyldig att samråda med EU-nämnden inför möten med Europeiska rådet.