Presidentvalet kan avgöras redan i första omgången
I början av 2018 går Finland till presidentval. Den sittande presidenten Sauli Niinistö har en klar ledning i alla opinionsmätningar. Enligt forskardoktor Veikko Eranti är det mycket osannolikt att Niinistö inte blir omvald.
Presidentvalet ordnas med sex års mellanrum i Finland. 1994 valdes Finlands president första gången i ett direkt folkval, då blev Martti Ahtisaari Finlands president. Efter det har Finland haft två övriga presidenter som valts i direkt folkval – Tarja Halonen (2000 och 2006) samt Sauli Niinistö (2012). Det följande presidentvalet ordnas i januari och februari 2018.
– Det här är världens tråkigaste val, säger Veikko Eranti som är forskardoktor vid Tammerfors universitet.
Den andra omgången i det direkta folkvalet har oftast varit rätt så jämn, den valda presidenten har endast haft ett lite större väljarstöd, men redan i valet 2012 fick Sauli Niinistö 62,6 procent av rösterna. Stödet i valet 2018 kan bli ännu större.
– Sauli Niinistö är otroligt populär. I direkta folkval finns det oftast en förhandsfavorit som kan rasa i själva valet. Den här gången syns det inga tecken på något sådant, säger Veikko Eranti.
I opinionsundersökningarna stöder en klar majoritet Sauli Niinistö, enligt galluparna stöder ungefär två tredjedelar av finländarna honom. Eranti tror också att nyheten om att Niinistö ska få barn nästa år påverkar hans popularitet positivt.
– Man kan inte utesluta att valet avgörs i första omgången. Å andra sidan kan det vara så att Niinistö får 45 procent av rösterna. Andra omgångens debatt är viktig med tanke på demokratin. Kandidaterna får tydligt artikulera sina synpunkter och skillnaderna blir tydligare, säger Eranti.

Niinistö har brett stöd
Enligt Veikko Eranti är en orsak till Sauli Niinistös popularitet hans politiska linje. Oberoende av vilken fråga det handlar om så kan Niinistö placeras ”mitt i rutan”.
– Niinistö står för en kompromiss. Det är svårt att utmana honom utan att själv ta en väldigt stark position.
I valet har Niinistö också valt att ställa sig över partipolitiken genom att samla in anhängarkort i stället för att ställa upp som Samlingspartiets kandidat. På Niinistös webbsida pratar man om Sauli Niinistö 2018-folkrörelsen.
– Det här är fullständigt genialt. Genom att vara folkrörelsens kandidat försäkrade sig Niinistö slutligen om sin vinst. Det här är en av de bästa taktikerna i finländsk politik. Niinistö har hela tiden varit självständig i sitt förhållande till Samlingspartiet, men nu är han slutligen ”hela Finlands president”.
Sauli Niinistö njuter av ett brett stöd över partigränser.
– Hans utrikespolitik får medhåll. Också Erkki Tuomioja, som ändå är en långvarig socialdemokrat, berömmer Niinistös utrikespolitik, säger Eranti.
Finlands Natomedlemskap är en enskild och långvarig politisk fråga som ständigt återkommer. Finland kan ändå inte gå med i Nato utan presidentens godkännande.
– Tarja Halonen stoppade målmedvetet Finlands väg till Nato. En röst för Niinistö är också en röst emot Nato, det vet politikens inre krets. Niinistös geopolitiska linje är inte så långt ifrån Halonens linje, säger Eranti.

”Enligt all logik borde valdeltagandet sjunka”
Fastän det bara är drygt två månader kvar till valet har ingen ännu inlett en aktiv kampanj.
– Kampanjerna börjar i december och då kan vi kanske se några svängningar.
Eranti påpekar att alla presidentkandidater förutom Sauli Niinistö och Pekka Haavisto har ett klart mindre stöd än partiet i övrigt. Till exempel Finlands statsministerparti Centerns kandidat Matti Vanhanen stöds av bara några procent av väljarna.
Valdeltagandet har traditionellt varit högt i presidentvalet, ofta högre än i riksdagsvalet. I det förra presidentvalet var valdeltagandet i andra omgången ändå 68,9, när det tidigare legat på närmare 80 procent.
– Presidentens symboliska betydelse är stor. Vi har en stark historia av starka presidenter och framför allt de äldre åldersklasserna röstar aktivt, säger Veikko Eranti.
Han påpekar att det är lättare att rösta i ett personval, eftersom valet avgörs endast mellan några människor.
– Den sittande presidenten har aldrig förlorat ett val. Enligt all logik borde valdeltagandet sjunka nu, säger Eranti.
Valmetoden vid presidentval
Presidentens ställning och uppgifter
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation gästkrönika läsförmåga partiledare valforskning hanaholmen journalistik genusforskning pisa kultur demokrati flerspråkighet lärarutbildning doktorandstudier sociala medier finlandssvenskhet minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik högskolepolitik forskningsfinansiering sverige svenskan i finland unga forskare partier addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare minoritet nordiska ministerrådet webbarkiv digitalisering pressen försvarssamarbete samer val språkfrågor partijämförelse ungdomar helsingfors universitet jämställdhet forskningspolitik universitetsreformen ekonomi eu historia demokratins drivkrafter magma invandring migration extremism finskan i sverige hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja