Unga granskade sitt nyhetsflöde i massexperiment
6000 svenska elever deltog i ForskarFredags massexperiment Nyhetsvärderaren. De har granskat det egna flödet och bedömt hur trovärdiga nyheterna varit. Forskaren Thomas Nygren kallar experimentet ett träningsläger i källkritik.
– Källkritik har alltid varit viktigt men för tre år sedan brydde sig inte så många. Nu måste vi bli våra egna nyhetsgranskare, nyheter kan i dag produceras snabbt och snyggt, säger forskaren Thomas Nygren som har forskat kring källkritik och arbetat med stora datamängder och kunskapande i digitalform.
Tillsammans med Fredrik Brounéus från Vetenskap & Allmänhet har han utformat massexperimentet Nyhetsvärderaren som fortsätter ledet av ForskarFredags massexperiment.
Enligt Nygren blir det svårare och svårare att förhålla sig kritiskt till det egna nyhetsflödet om det är kompisar som delar artiklar. Då vill man oftast inte ifrågasätta eller tänker kanske inte ens på att göra det – det är lättare att tro på det kompisar delar. Med Nyhetsvärderaren ville man få unga att reflektera över sina egna nyhetsflöden.
– Det är en demokratisk grundkunskap att inte ta in påståenden som fakta, säger Brounéus.
Däremot påpekar han och Nygren att källkritik inte handlar om att inte tro på något.
– Man ska inte vara skeptiskt mot allt utan kritiskt konstruktiv och hitta vägar att informera sig. Till exempel används fake news-begreppet mest av dem som sprider fake news, säger Nygren.
Han delar in nyheterna på en skala med fyra olika grader: sant, trovärdigt, vinklat och falskt.
– Var går gränsen mellan en hårt vinklad nyhet och en falsk, funderar Brounéus.
Träningsläger i källkritik
I Nyhetsvärderaren samarbetar forskare, lärare och elever för att tillsammans undersöka vilka nyheter som rör sig i högstadie- och gymnasieelevers nyhetsflöden och för att utveckla och testa ett verktyg för att lära elever källkritik i digitala medier.
Massexperimentet genomfördes under två veckor hösten 2017, sammanlagt deltog ungefär 6000 elever från hela Sverige.
– Det här är en viktig fråga, alla tycker det – både elever och lärare, säger Thomas Nygren.
Enligt honom kunde experimentet kallas för ett träningsläger i källkritik.
– Eleverna kunde på ett vetenskapligt sätt kategorisera och analysera information och samtidigt blev det ett bidrag till kunskap. Trots att det finns mycket snack om ungas medievanor är det ingen som har gjort sådan här forskning tidigare, säger Nygren.
Fastän det är eleverna som stått för forskningsmaterialet poängterar Thomas Nygren att det handlar om seriös och riktig forskning. Det finns inga automatiserade processer för att genomföra en liknande forskning – den stora elevmassan har däremot bidragit med en stor mängd data som nu ska analyseras.
– Eleverna har fått pröva på att föra en dialog med forskare och lärt sig om hur man arbetar vetenskapligt. Citizen science är vanligare i naturvetenskaper, det här är ett spännande exempel på hur man kan göra det med samhällsvetenskaper, säger Fredrik Brounéus.
Källkritik tar tid
Något som överraskade Fredrik Brounéus och Thomas Nygren var själva tiden som behövdes för att eleverna skulle hinna göra en tillräckligt bra källkritisk granskning av en nyhet. Med andra ord krävs det tid för att kunna gå till botten med olika källor och för att göra en ordentlig analys av trovärdigheten.
Till näst ska det stora materialet analyseras och presenteras i en rapport i början av 2018. Det finns också planerar på att utvidga projektet i ännu större skala och sprida experimentets verktyg ut till en bredare allmänhet.
– Eleverna har tyckt att det är spännande att se hur statistik skapas. Nu hoppas vi på att det här blir en forskning som vi kan fortsätta bygga på, säger Brounéus.
Thomas Nygren hoppas också på att kunna sprida verktyget på en internationell skala.
– Då skulle vi få en databank som kan analyseras ur många olika aspekter, säger han.
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentpolitik språkbad konfliktforskning islam tankesmedja open access flyktingar edelfelt dialekter akademisk frihet svenska tiden kulturpolitik selma lagerlöf ukä medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation genusforskning migration invandring magma demokratins drivkrafter ekonomi pisa demokrati flerspråkighet forskningspolitik jämställdhet helsingfors universitet ungdomar partijämförelse språkfrågor val sverige försvarssamarbete pressen partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering forskningsfinansiering högskolepolitik pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet samer doktorandstudier lärarutbildning sociala medier universitetsreformen eu historia kultur journalistik hanaholmen valforskning partiledare hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning romer östersjön tove jansson regnbågsfamilj familj finlands akademi globalisering henrik meinander riksbankens jubileumsfond krigsbarn studentkår anders chydenius hatretorik vetenskapsrådet sibelius stad