Fosterländskhet på två sätt
Är svensken svensk och finländaren fosterländsk? Och varför har svenskar så dålig koll på finlandssvenskarna? Det här diskuterade historieprofessorerna Dick Harrison och Henrik Meinander på Bokmässan i Göteborg.
I Finland är det okej att vara fosterländsk men i Sverige har ordet en negativ klang.
– Gammalmodig nationalism är tabu i Sverige. Vi kallar det inte för patriotism och använder inte samma termer som i Finland. En svensk är per definition mindre nationalistisk, men i praktiken är vi ändå nationalistiska, sa Dick Harrison.
Ett exempel på det här är den svenska nationaldagen: enligt Harrison vet ingen egentligen varför den firas.
– Om vi skulle ha varit med i andra världskriget skulle vi säkert ha firat annorlunda. Nationaldagen är en efterkonstruktion.
Enligt Harrison ville svenskarna fira lika fint som i grannlandet Norge, men i praktiken finns det inget gemensamt firande utan Harrison kallar nationaldagen ”kreativ” – alla hittar på hur de vill fira.

Inga krig på 200 år i Sverige
Att Sveriges och Finlands historia de senaste 200 åren skiljer sig åt är ingen nyhet. När Finland kämpat om självständighet och varit med i både första och andra världskriget har det varit fred i Sverige.
– Sverige har en unik historia, vi har inte haft några krig sedan 1814. I Sverige har vi stor brist på nationellt trauma, vi känner varken skuld eller stolthet, sa Dick Harrison.
Det är just de historiska skillnaderna mellan Sverige och Finland som har lett till att nationalism uppfattas olika på olika sidor om Östersjön.
– Vårt självständighetsfirande hänger ihop med andra världskriget. Nu undrar jag om vi med Finland 100 kommer att fokusera mer på 1917. Då var det faktiskt få som trodde att Finland kunde bli självständigt, sa historieprofessorn Henrik Meinander.
Ju längre tid det går sedan andra världskriget desto längre bak i historien kommer krigstraumat att vara.
– Kommer Finland och Sverige att påminna mer om varandra i fortsättningen, funderade Meinander.
Finlands lillebrorskomplex
Dick Harrison lyfte också fram svenskarnas okunskap om Finland.
– En normal svensk har ingen aning om vem som regerar i Finland. Det finns också en rik finlandssvensk kultur, men man tror att finlandssvenska författare är svenskar med konstig dialekt. Det behövs bildning för att komma över en förståelseribba, sa Harrison.
Henrik Meinander talade om Finlands lillebrorskomplex, men också finlandssvenskarna har sitt eget komplex.
– Svenskarna inser inte att vi pratar vårt modersmål när vi pratar svenska.
Fastän inställningen till Sverige ibland är komplicerad är Sverige ändå en trygg granne, påpekade Henrik Meinander.
– När det riktigt gäller vet vi att vi kan lita på svenskarna, sa han.
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentpolitik språkbad konfliktforskning islam tankesmedja open access flyktingar edelfelt dialekter akademisk frihet svenska tiden kulturpolitik selma lagerlöf ukä medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation genusforskning migration invandring magma demokratins drivkrafter ekonomi pisa demokrati flerspråkighet forskningspolitik jämställdhet helsingfors universitet ungdomar partijämförelse språkfrågor val sverige försvarssamarbete pressen partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering forskningsfinansiering högskolepolitik pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet samer doktorandstudier lärarutbildning sociala medier universitetsreformen eu historia kultur journalistik hanaholmen valforskning partiledare hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning romer östersjön tove jansson regnbågsfamilj familj finlands akademi globalisering henrik meinander riksbankens jubileumsfond krigsbarn studentkår anders chydenius hatretorik vetenskapsrådet sibelius stad