Universiteten har miljardinverkan på ekonomin
De finländska universitetens inverkan på ekonomin är stor, visar en färsk utredning. All inverkan kan dessutom inte mätas i pengar.
Den ekonomiska inverkan av universiteten på Finlands ekonomi är 14,2 miljarder euro (cirka 130 miljarder kronor) och sysselsättningsverkan ungefär 136 000 arbetsplatser, skriver samarbetsorganet Finlands universitet UNIFI i ett pressmeddelande. Utvärderingen har gjorts av BiGGAR Economics.
Enligt rapporten ger en euro som satsas på de finländska universiteten i genomsnitt 5,26 euro i mervärde för den finländska ekonomin – eventuellt mera, eftersom beräkningarna gjorts i underkant.
– Jag önskar att vi hade haft något så konkret som denna undersökning i ett tidigare skede. Denna information hade vi behövt till exempel då Akava tillsammans med de övriga utredningsfinansiärerna försökte övertyga beslutsfattarna om att nedskärningar i universitetens finansiering inte gynnar nationalekonomin utan att det tvärtom blir väldigt dyrt. Satsningar på universiteten innebär inte bara utgifter, utan det är en verklig investering, säger Akava-experten Ida Mielityinen till tidningen Akavalainen.
Universiteten påverkar också samhället på sätt som inte kan räknas i pengar, bland annat genom att förnya det finländska kulturarvet, skriver UNIFI.
Utvärderingen var ett samarbete mellan Centralorganisationen för de högutbildade Akava, Finlands näringsliv EK, Bildningsarbetsgivarna, Finlands studentkårers förbund FSF och Finlands universitet UNIFI.
Rapporten kan läsas på UNIFI:s webbplats (på engelska).
Text: Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn edelfelt henrik meinander akademisk frihet finlands akademi selma lagerlöf regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius konfliktforskning tankesmedja anders chydenius studentkår sexuella minoriteter högerextremism tryckfrihet främlingsfientlighet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete stockholms universitet public service feminism flyktingar open access hatretorik islam vetenskapsrådet språkbad studentpolitik ukä familj kulturpolitik globalisering svenska tiden dialekter riksbankens jubileumsfond