Universiteten har miljardinverkan på ekonomin
De finländska universitetens inverkan på ekonomin är stor, visar en färsk utredning. All inverkan kan dessutom inte mätas i pengar.
Den ekonomiska inverkan av universiteten på Finlands ekonomi är 14,2 miljarder euro (cirka 130 miljarder kronor) och sysselsättningsverkan ungefär 136 000 arbetsplatser, skriver samarbetsorganet Finlands universitet UNIFI i ett pressmeddelande. Utvärderingen har gjorts av BiGGAR Economics.
Enligt rapporten ger en euro som satsas på de finländska universiteten i genomsnitt 5,26 euro i mervärde för den finländska ekonomin – eventuellt mera, eftersom beräkningarna gjorts i underkant.
– Jag önskar att vi hade haft något så konkret som denna undersökning i ett tidigare skede. Denna information hade vi behövt till exempel då Akava tillsammans med de övriga utredningsfinansiärerna försökte övertyga beslutsfattarna om att nedskärningar i universitetens finansiering inte gynnar nationalekonomin utan att det tvärtom blir väldigt dyrt. Satsningar på universiteten innebär inte bara utgifter, utan det är en verklig investering, säger Akava-experten Ida Mielityinen till tidningen Akavalainen.
Universiteten påverkar också samhället på sätt som inte kan räknas i pengar, bland annat genom att förnya det finländska kulturarvet, skriver UNIFI.
Utvärderingen var ett samarbete mellan Centralorganisationen för de högutbildade Akava, Finlands näringsliv EK, Bildningsarbetsgivarna, Finlands studentkårers förbund FSF och Finlands universitet UNIFI.
Rapporten kan läsas på UNIFI:s webbplats (på engelska).
Text: Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
tankesmedja anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius konfliktforskning bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer tvåspråkighet öppna data eu-valet sverigefinländare innovation gästkrönika läsförmåga partiledare valforskning hanaholmen journalistik genusforskning pisa kultur demokrati flerspråkighet lärarutbildning doktorandstudier sociala medier finlandssvenskhet minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik högskolepolitik forskningsfinansiering sverige svenskan i finland unga forskare partier addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare minoritet nordiska ministerrådet webbarkiv digitalisering pressen försvarssamarbete samer val språkfrågor partijämförelse ungdomar helsingfors universitet jämställdhet forskningspolitik universitetsreformen ekonomi eu historia demokratins drivkrafter magma invandring migration extremism finskan i sverige hälsopolitik krig bokmässan sls sociologi rasism yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning islam vetenskapsrådet språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access hatretorik