Den lyckade Nordiska Nætter-festivalen får fortsättning
Festivalen Nordiska Nætter ordnades på Hanaholmen i juni. Under den två dagar långa vetenskaps- och kulturfestivalen fick besökarna bland annat ta del av aktuella forskardiskussioner, smaka på nordisk mat och lyssna på musikframträdanden.
Under den två dagar långa festivalen Nordiska Nætter, som ordnades av Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland, fanns det mycket intressant program att välja mellan.
Addeto var och lyssnade på Henrik Meinander och Anu Koivunen som deltar i forskningsprojektet Demokratins drivkrafter och som under festivalen diskuterade demokrati.
– Vi påstår att vi nu genomgår en förändring som kommer att skaka om demokratin, sa Henrik Meinander.
Anu Koivunen talade om interregnum – att vi just nu befinner oss i ett mellanrum.
– Partisystemen är i en brytningspunkt och folket söker nya kanaler för att föra fram sina egna uppfattningar. Vi är konstant tvungna att tänka på vad som kommer att ske med demokratierna. Att prata om interregnum är också forskarens sätt att säga att något håller på att hända.
Enligt Koivunen är framförallt unga öppna för en antidemokratisk utveckling.
– Vi måste också fråga oss om vårt samhälle håller på att bryta sönder, sa Anu Koivunen.
Henrik Meinander påpekade att de politiska brytningarna beror på den digitala utvecklingen och på geopolitiska förändringar.
– Till exempel är krig inte orsaker utan en följd.
Sverige och Finland har samma rötter, men skillnader finns
Anu Koivunen och Henrik Meinander talade också om skillnader mellan Sverige och Finland. I bägge länder har diskussionen om invandring ibland varit väldigt hetsig.
– Men hur går det att förklara svenskarnas trångmål och panik? Ekonomiskt går det bra för Sverige – Sverigedemokraternas stora understöd kan inte förklaras med recessionen, sa Koivunen.
– Sverige och Finland är intressanta eftersom länderna har nästan samma lagstiftning men skiljer sig geopolitiskt, sa Meinander.
Fastän rötterna är samma konstaterade Meinander ändå att den demokratiska strukturen skiljer sig mellan Sverige och Finland.
– Problemen är de samma i bägge länder men de diskuteras på olika sätt. Den politiska kulturens särdrag är också inne i en förändring i bägge länder, sa Koivunen.
Mångsidigt program
Festivalen Nordiska Nætter som alltså ordnades för första gången på Hanaholmen samlade under två dagar drygt 300 gäster. Besökarantalet motsvarade på det stora hela arrangörernas förväntningar.
– Då man ordnar något för första gången är det svårt att avgöra hur många besökare som kommer men vi är helt nöjda med besökarantalet, säger projektchef Janne Wikström.
Han var väldigt tillfreds med programutbudet på festivalen.
– Programmet var mångsidigt och sådant som normalt också ingår i Hanaholmens programverksamhet. Men många programpunkter började samtidigt, de kunde i stället börja stegvis med till exempel 15 minuters intervaller.
Det finns alltså en del att utveckla men på Hanaholmen har man redan fattat beslut om en fortsättning.
– Nordiska Nætter ordnas nästa gång hösten 2018. Då får vi fira festivalen i den mörka höstnatten, säger Wikström.
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt