Ett Finland med två nationalspråk är inte längre en självklarhet

Svenska språkets ställning delar åsikter i Finland. Det här framkommer ur tankesmedjan Magmas Finland/Nu-opinionsmätning som har kartlagt finländarnas åsikter kring demokrati, samhälle och säkerhet.

Sami Borg presenterade sin rapport ”Finland/Nu” i ett seminarium ordnat av Magma. I rapporten behandlas finländarnas demokratiuppfattningar. Ur den framgår det att kvinnor i allmänhet är mer toleranta än män, och att högre utbildning innebär högre toleransnivå.
 
Frågor som väcker meningsskiljaktigheter är minoriteternas ställning samt de två nationalspråkens status i Finland. 38 procent av finländarna anser att minoriteterna inte behöver särbehandlas.
 
– Här syns också könsskillnaderna. Och ju lägre utbildning, desto mindre ansåg svarandena att minoriteter behöver särbehandlas, sa Sami Borg.
 
Frågeställningen ”minoriteter behöver ingen särbehandling” väckte ändå kritik under evenemanget. Forskare Kjell Herberts kommenterade också detta.
 
– Om frågan i stället hade varit ”minoriteter behöver särbehandling”, skulle vi inte ha fått spegelbilden av det nuvarande. Det är också viktigt att fundera vad som är en minoritet? Vad är särbehandling?
 
Enligt Kjell Herberts har det hänt mycket under de senaste åren och inställningen mot svenskan blir allt negativare. Han talade om en delad nation.
 
– Det är tämligen många som inte tar det för givet att Finland bör vara ett land med två nationalspråk, sa Herberts.
 

Över hälften av finländarna yngre än 25 år anser att Finland inte behöver ha två nationalspråk. I svaren fanns ändå stora skillnader beroende på partiståndpunkt. Av Sannfinländarnas anhängare anser över 60 procent att Finland inte behöver två nationalspråk.
 
– Ju yngre svarandena var, desto kärvare var deras inställning till tvåspråkigheten. Det här betyder att det med tiden kommer att läggas mer press på frågan. Vi kan fundera över hur det här kommer att påverka om 10–20 år, sa Sami Borg.
 
Kjell Herberts sa att han både är och inte är orolig för de ungas inställning till svenskan.
 
– Många accepterar att svenskan finns. I det mångkulturella perspektivet ryms svenskan med, men inte som enskilt språk.
 
Trots det är en klar majoritet av den åsikten att språkminoriteternas service måste bibehållas på nuvarande nivå.
 
– Man kan ju tänka sig att det finns en viss motstridighet här, konstaterade Sami Borg.
 
Kjell Herberts påpekade ändå att man måste fundera på vad frågan egentligen betyder.
 
– Vad är den nuvarande nivån? Hur ska det tolkas?
 
Taloustutkimus Oy telefonintervjuade 18–79-åriga finländare i två omgångar under perioden 7.2–8.3.2017. Resultatet är nationellt representativt.
 
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto