”Samarbetet har aldrig varit så här nära”
Ett nära samarbete i näringslivet är en nödvändighet i en allt mer globaliserad värld. Enligt Kjell Skoglund som är vd för finsk-svenska handelskammaren har Sverige och Finland tillsammans med övriga Norden goda förutsättningar att vara starka på den internationella marknaden.
Marknadsekonomins öppning i Ryssland och EU-medlemskap för både Sverige och Finland har haft flera positiva följder för näringslivet i bägge länder. Under de senaste 20 åren har det skett över 700 företagsfusioner över gränsen – bland de första och största finns Merita-Nordbanken (Nordea i dag) och Stora Enso. I dag är 813 svenska dotterbolag aktiva i Finland och 808 finska dotterbolag aktiva i Sverige.
– I och med EU har det blivit lättare att samarbeta över gränsen. Det har aldrig varit så nära samarbete länderna emellan som det är nu, säger Kjell Skoglund som är vd för finsk-svenska handelskammaren.
Enligt honom är det viktigt att de små nordiska länderna samarbetar.
– På den globala marknaden krävs att företagen är stora och starka.
Samarbetet mellan näringslivet i Finland och Sverige fungerar bra enligt Kjell Skoglund. Speciellt väl fungerar samarbetet inom skogsindustrin, banksektorn och i livsmedelsbranschen. Det finns ändå områden där samarbetet kunde utökas.
– Till exempel inom sjukvården kunde dyra och komplicerade operationer samordnas och man kunde bli ännu bättre genom att vässa sitt specialkunnande, till exempel inom ett område i Sverige och ett i Finland. Då kunde man spara som man gjort inom försvarsindustrin.
Enligt Skoglund är sparåtgärderna en följd av att krigsutrustning blivit väldigt dyr på grund av teknologiseringen och därför har Sverige och Finland tvingats till samarbete.
”Kopiera från Sverige”
Fastän det finns många likheter mellan Sverige och Finland är det ingen hemlighet att den svenska ekonomin klarat sig mycket bättre under de senaste tio åren. Enligt Kjell Skoglund är det mer än rätt att Finland sneglar över Östersjön mot Sverige.
– Finland kan aldrig kopiera för mycket från Sverige. Finland har allt att lära sig när det gäller försäljning och marknadsföring.
Skoglund efterlyser mer small talk av finländska chefer och att helt enkelt lära känna kunderna bättre. Han anser att det starka finländska teknologiska kunnandet kommer till bästa nytta om man lär sig att sälja och marknadsföra kunnandet också på den globala marknaden.
– Samma borde också gälla vår fina skola, vi borde kunna marknadsföra och sälja den utomlands.
Annat som Finland kunde ta efter från Sverige är att ha en representant från arbetarkåren i företagens styrelse. I Sverige infördes det här under Palmetiden och har enligt Skoglund fungerat bra.
– Om svåra beslut måste fattas för att rädda en fabrik fungerar arbetstagarens representation i styrelsen som en viktig länk mellan arbetsgivaren och verkstadsgolvet. Då drar arbetsgivare och arbetstagare åt samma håll. Vi måste lära oss att samarbeta, säger Skoglund.
Enligt honom borde man också i Finland överväga att avskaffa den omdebatterade arvsskatten.
– Som sådan är arvsskatten inte en så korkad skatt, men när den hämmar sysselsättningen är den förödande. Det märkte den socialdemokratiska regeringen i Sverige under Göran Perssons tid och gjorde ett historiskt beslut och avskaffade den, säger Skoglund.
En nordisk union
Fastän samarbetet mellan Sverige och Finland står på en bra grund tror Kjell Skoglund att samarbetet kommer att öka ytterligare i framtiden. Och inte bara mellan Sverige och Finland – en framtidsvision är en en gemensam nordisk union.
– Vi har knappast en gemensam union om 10 år, men kanske om 50 eller 100 år. Nu skulle ett nordiskt medborgarskap vara viktigt, då skulle vi slippa gränshinder och komma närmare varandra.
Kjell Skoglund påminner om att vi i Norden behöver varandra.
– Om vi också i framtiden vill höra till den en procent som har det allra bäst ställt i hela världen ska vi komma ihåg att ensam inte är stark. Därför tycker jag att man i Finland har varit väldigt klok när man valt ordet ”tillsammans” som slogan för 100-årsfirandet.
Finsk-svenska handelskammaren hjälper framför allt små och medelstora finländska företag att starta sin affärsverksamhet på den svenska marknaden. Målet är att främja export från Finland till Sverige. Finsk-svenska handelskammaren grundades år 1936.
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentpolitik språkbad konfliktforskning islam tankesmedja open access flyktingar edelfelt dialekter akademisk frihet svenska tiden kulturpolitik selma lagerlöf ukä medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation genusforskning migration invandring magma demokratins drivkrafter ekonomi pisa demokrati flerspråkighet forskningspolitik jämställdhet helsingfors universitet ungdomar partijämförelse språkfrågor val sverige försvarssamarbete pressen partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering forskningsfinansiering högskolepolitik pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet samer doktorandstudier lärarutbildning sociala medier universitetsreformen eu historia kultur journalistik hanaholmen valforskning partiledare hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning romer östersjön tove jansson regnbågsfamilj familj finlands akademi globalisering henrik meinander riksbankens jubileumsfond krigsbarn studentkår anders chydenius hatretorik vetenskapsrådet sibelius stad