Delade meningar om hot mot samiska språken

21 februari 2017 « Tillbaka

Trots diverse åtgärder är de samiska språken hotade. Men det råder delade meningar om framtidsutsikterna.

Den samiska flaggan. Bild: Norden.org

Utsikten för de samiska språken är allt annat än god, trots att Sametinget i Sverige i sin senaste lägesrapport målade upp en lite ljusare framtid. Det här konstaterar lingvisten Mikael Parkvall vid Stockholms universitet i en intervju för Forskning.se.

– Jag blir skeptisk när jag läser sådana saker. Varje gång ett språk är hotat så kommer solskenshistorierna, men rotar man lite mer så visar det sig att det gäller fyra ungdomar som kan räkna till tre på det gamla språket och det tycker jag inte riktigt räknas, säger Parkvall till Forskning.se.

– Har det börjat att gå åt helvete för ett språk så är det kört. Det finns extremt få fall där utvecklingen har vänt och hittills så har jag inte trott att det gäller för samiskan.

I såväl Sverige, Finland som Norge har det vidtagits åtgärder för att främja de samiska språken. I Finland godkände statsrådet 2014 ett principbeslut om ett åtgärdsprogram för att stimulera användningen av skoltsamiska, enaresamiska och nordsamiska. Undervisnings- och kulturministeriet konstaterade då att alla tre samiska språk som talas i Finland är hotade och att det finns risk för att framför allt enaresamiskan och skoltsamiskan försvinner helt.

Fler experter behövs

Specialplanerare Mikko Cortés Téllez vid ministeriet sade i en intervju för Finska notisbyrån i fjol att man gjort viktiga framsteg, men att det nu framför allt behövs fler experter som talar samiska.

– I annat fall blir inte samiskan ett bruksspråk som används på olika håll i samhället, sade Cortés Téllez till FNB.

Enligt en utredning som Giellagas-institutet vid Uleåborgs universitet lät göra 2010 utgör också bristen på lärare i samiska ett hot mot språkens framtid.

Mer accepterat

I Sverige stiftades 2010 en lag om nationella minoriteter och i samma veva etablerades Samiskt Språkcentrum vars uppgift är att aktivt främja språken.

– Minoritetsreformen har bland annat gjort att det har blivit mer accepterat att synliggöra sitt ursprung. Många föräldrar vill i dag ge det samiska språket som en gåva till sina barn, även om de själva inte kan språket, säger Ingegerd Vannar, språkkonsulent på Samiskt språkcentrum, till Forskning.se.

Mikael Parkvall anser att ett språk bara går att rädda genom att erbjuda utbildningar i det.

– Eftersom vårt samhälle premierar kunskap gäller det att vara högutbildad om man ska ta sig fram. Men eftersom det inte finns något samiskspråkigt universitet går det inte att få en hel utbildning på samiska, vilket är ett ganska kraftigt incitament på att ens språk värderas som skit. I de bästa av världar skulle det finnas ett universitet för varje samiskt språk, men det är inte görbart med tanke på att flera av språken har mindre än 500 talare totalt.

Text: Addeto

Intresserad av att lära dig samiska på webben? Läs Addetos text om projektet Säg det på samiska!

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Etikettmoln