En diskussion om arbetsmarknaden behövs också i Finland

I Sverige ser läget på arbetsmarknaden bättre ut än i Finland, alltså finns det mycket Finland kunde lära sig av grannlandet. Reaktionerna på SNS Konjunkturrådsrapport var endast positiva under ett seminarium ordnat av Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland och Sveriges ambassad i Helsingfors.

Efter Oskar Nordström Skans presentation av SNS Konjunkturrådsrapport 2017 Åtgärder för en inkluderande arbetsmarknad fick några finländska forskare chansen att kommentera rapporten. Det var mycket lovord – en liknande rapport skulle behövas också i Finland.

Ekonomie doktor Harry Salonaho från Hanken tog upp en klassisk finländsk känsla gentemot Sverige.

– Den första reaktionen när jag läste rapporten var avund. Sverige har låg arbetslöshet och hög sysselsättningsgrad och i rapporten står det att ”på den svenska arbetsmarknaden fungerar mycket exceptionellt väl”. Om vi kunde säga samma om Finland vågar jag påstå att vår ekonomiska situation skulle vara dramatiskt bättre än i dag, sa Salonaho.

Harry Salonaho tog också upp problemet med ungdomsarbetslösheten som är rätt så hög i såväl Sverige och Finland. Enligt honom kunde bägge länder lära sig av Tysklands lärlingsprogram som möjliggör arbete för flera unga tyskar som annars kanske skulle falla utanför arbetsmarknaden.

Också Oskar Nordström Skans tror att det tyska systemet är bättre än det i Sverige.

– Men det skulle vara ett väldigt stort steg att gå från det svenska systemet till det tyska. Däremot ska vi fånga upp insikterna av det tyska systemet, bland annat genom att ha mer arbetsgivarkontakt, sa Nordström Skans.

Till slut kommenterade Harry Salonaho att SNS-rapporten borde översättas till finska så snabbt som möjligt.

– Vi finnar har mycket att lära av rapporten.

Pia Polsa, universitetslektor i marknadsföring vid Hanken, tog fasta på hur vi väljer att använda språket då vi talar om arbetslöshet. Enligt henne borde vi tänka över hur vi benämner arbetslöshet och olika kvalifikationer. I stället för att prata om låg- och högutbildade kunde vi prata om varierande kvalificering.

– Vi kunde ge mer värde till utbildningar som kräver yrkeskunskap. Varför kallas det för lågt och jobb som kräver huvud för högt?

Peter Elmgren från Hanken som fick kommentera arbetsmarknadens utmaningar för den unga generationens del sa att det viktiga är att det alltid ska vara lönsamt att ta emot arbete.

– Men tröskeln för att komma in på arbetsmarknaden är hög. Jag skulle inte skuldbelägga dem som är utanför, utan vi måste förstå dem bättre, sa Elmgren.

Också Peter Elmgren berömde rapporten och framför allt hur arbetsmarknadsfrågorna diskuteras i den.

– Det är bra att försöka hitta lösningar i god tid. Jag hoppas att vi i Finland kunde diskutera samma saker, sa Elmgren.

Evenemangets moderator Heidi Schauman som är chefsekonom på Aktia Bank avslutade seminariet med att konstatera att arbetsmarknaden står i ständig förändring och att det behövs forskning och en konstant dialog.

– Vi behöver lära oss av det som andra gjort väl, men också av andras utmaningar. Det finns inget land som är mer likt Finland än Sverige – Finland kan lära sig mycket av Sverige och Sverige kan också lära sig mycket av Finland, sa Schauman.

Text: Michaela von Kügelgen / Addeto