Arbetsmarknaden ska vara till för alla
En fungerande arbetsmarknad som beaktar olika befolkningsgrupper kan inte baseras på en mirakellösning – det är summan av flera åtgärder som ser till att alla har en möjlighet att vara delaktiga på arbetsmarknaden. Det visar SNS Konjunkturrådsrapport.
– Tanken med rapporten är att beskriva läget på den svenska arbetsmarknaden, diskutera styrkor och svagheter, samt se vad som kunde förbättras.
Det berättade Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi, under ett seminarium ordnat i samarbete mellan Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland och Sveriges ambassad i Helsingfors. Nordström Skans har varit ordförande för SNS Konjunkturrådsrapport 2017 Åtgärder för en inkluderande arbetsmarknad.
Enligt honom är den största utmaningen i dag hur man ska lyckas göra arbetsmarknaden mer inkluderande. Det här trots att mycket på den svenska arbetsmarknaden fungerar exceptionellt väl – Sverige har det högsta arbetskraftsdeltagandet i EU och den högsta sysselsättningen.
– Med andra ord fungerar arbetsmarknaden rätt så bra. Incitamenten till arbete har ökat enormt, lönerna är i dag klart högre än socialbidraget. Det lönar sig alltså att arbeta – mer nu än tidigare, sa Nordström Skans.
En del grupper mer utsatta
Däremot ser inte läget lika ljust ut för alla på den svenska arbetsmarknaden.
– Allt fler som misslyckas tillhör utsatta grupper. Fastän arbetslösheten överlag har sjunkit finns det i dag fler arbetslösa i de grupperna, sa Oskar Nordström Skans.
Det är unga lågutbildade, äldre arbetslösa, flyktingar och anhöriginvandrare som har det sämst ställt på den svenska arbetsmarknaden. I rapporten har man försökt komma med åtgärdsförslag för att förbättra situationen för de utsatta grupperna.
Enligt förslagen borde det göras kvalitativa satsningar på utbildning redan i ett tidigt stadium. Utöver det måste barriärerna på arbetsmarknaden minska och man behöver fundera på särskilda jobb för dem som misslyckas trots allt. Nordström Skans påpekade också att det inte räcker med enskilda åtgärder – utan man måste göra flera saker samtidigt.
Åtgärd: sänk inträdeskraven
Till exempel inom utbildningen finns det mycket som kunde förbättras – det är framför allt de tidiga insatserna som kan bli avgörande med tanke på framtiden. De som har det svårast med gymnasiet är de med de sämsta betygen från högstadiet och det är också de som inte klarar sig så bra på arbetsmarknaden.
– Utbildningsalternativen måste också vara tillgängliga för dem som saknar alternativ. Också de med de sämsta förutsättningarna ska ha möjlighet till utbildning, sa Nordström Skans.
Ett problem är en reform från 1990-talet då yrkesutbildningen blev mer teoretisk.
– Det ledde till ökade avhopp. 2011 gjordes en ny reform då en del av det teoretiska försvann, men i stället skärptes inträdeskraven och det som man ska klara av för att få en examen.
Enligt Oskar Nordström Skans har ingendera av reformerna lett till önskade resultat. Enligt rapportens rekommendationer borde inträdeskraven till de gymnasiala utbildningarna sänkas samtidigt som de arbetsplatsförlagda utbildningarna måste öka.
– Det som kännetecknar den yrkesutbildning vi har i Sverige, är att man har väldigt höga akademiska ambitioner och då gör man det svårt för de svagare eleverna. Det finns inget system för dem, eftersom systemet är byggt för personer med goda studiekunskaper, sa Nordström Skans.
Det är också viktigt att insatserna är arbetsmarknadsinriktade.
– Många unga behöver direkta kontakter med arbetsgivare. Forskning visar att de personliga kontakterna är viktiga.

Nätverken viktiga
Också äldre arbetslösa behöver tidiga insatser för att inte halka in i långtidsarbetslöshet. Enligt Oskar Nordström Skans borde vi oroa oss lika mycket för arbetslösheten bland äldre som bland unga.
– Äldre måste ges tillgång till tidiga obligatoriska arbetsmarknadsinsatser. Unga hittar ofta jobb, de äldre inte i samma grad.
Arbetslösheten bland invandrare är också ett problem som behöver beaktas – framför allt med tanke på framtiden och den stora mängden flyktingar som kom till Sverige under 2015.
– Efter åtta år i Sverige är ungefär hälften av invandrarna fortfarande utan jobb. Det står i stor kontrast till arbetslösheten överlag.
Bland orsakerna nämner rapporten bristande kunskaper i svenska, lägre utbildning, dålig tillgång till nätverk och kontakter, högre krav från arbetsgivare och diskriminering.
– Det behövs snabbare asylbeslut och mer aktiv väntan, större insatser på arbetsplatser och mer individanpassad och arbetsnära svenskundervisning för invandrare.
Krävs mer samarbete
Oskar Nordström Skans sammanfattade presentationen av rapporten med tre slutsatser:
- Svårigheten för utsatta grupper är betydande.
- Problemet berör ett ökande antal personer.
- Konsekvenserna av att misslyckas med att komma in på arbetsmarknaden är större än tidigare.
Enligt honom krävs mer samarbete mellan regeringen och de olika arbetsmarknadsparterna.
– Högkvalitativa trepartsavtal är bättre för alla än ökad statlig styrning. Men det finns inte endast en sak att göra, utan det behövs reformer på fler områden och arbetsmarknadsparterna behöver göra det de kan, avslutade Oskar Nordström Skans.
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Missa inte heller de finländska kommentarerna på SNS Konjunkturrapport.
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
tankesmedja anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander akademisk frihet finlands akademi selma lagerlöf regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius konfliktforskning bildgalleri nato medborgarforskning feminism public service stockholms universitet socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation gästkrönika läsförmåga partiledare valforskning hanaholmen journalistik genusforskning pisa kultur demokrati flerspråkighet lärarutbildning doktorandstudier sociala medier finlandssvenskhet minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik högskolepolitik forskningsfinansiering sverige svenskan i finland unga forskare partier addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare minoritet nordiska ministerrådet webbarkiv digitalisering pressen försvarssamarbete samer val språkfrågor partijämförelse ungdomar helsingfors universitet jämställdhet forskningspolitik universitetsreformen ekonomi eu historia demokratins drivkrafter magma invandring migration extremism finskan i sverige hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi främlingsfientlighet tryckfrihet högerextremism sexuella minoriteter språkpolitik granskning islam vetenskapsrådet språkbad studentpolitik ukä familj kulturpolitik globalisering svenska tiden dialekter edelfelt flyktingar open access hatretorik