Mindre historia och mer dagspolitik på Svenska dagen
Hur ser historiesynen ut inom de finlandssvenska organisationerna Svenska folkpartiet och Finlands svenska socialdemokrater? Och hur kunde finländarna så fort efter ett blodigt inbördeskrig ha en fungerande demokrati? Addeto har intervjuat professor Torbjörn Nilsson.
Torbjörn Nilsson från Södertörns högskola är en av forskarna som deltar i projektet Demokratins drivkrafter som undersöker kontext och särdrag i Finlands och Sveriges demokratier under 1890–2020. Nilssons del av projektet ser närmare på finlandssvenskarnas historiesyn, men han har ett långtgående intresse för Finland och landets historia.
Enligt honom är det både intressant och paradoxalt hur lång tid det tagit för finländarna att behandla händelserna 1917–1918, men ändå tog det bara några år för Finland att resa sig efter inbördeskriget och ha ett fungerande demokratiskt styre.
– Inbördeskriget var en tragisk och blodig uppgörelse. Många led av svält och människor avrättades, men bara några år senare ordnades normala val i Finland, säger Torbjörn Nilsson.
En djup splittring ledde alltså relativt fort till ett fungerande parlamentariskt liv i Finland.
– Det blev väldigt snabbt en öppning mot det normalt nordiska.
Mindre historia i Svenska dagen-talen i dag
Och just i det nordiska och de nordiska värderingarna har finlandssvenskarna haft en avgörande roll i historien – åtminstone enligt sig själva. För forskningsprojektet har Torbjörn Nilsson analyserat talen från Svenska dagen sedan Finlands självständighet 1917 fram till nutid.
– Fram till 1960-talet fanns det alltid en historisk del i talen – vad finlandssvenskarna stått för i Finlands historia. Bland annat nämns rättsväsendet och böndernas fria roll, berättar Nilsson.
Något fult sagt kunde man säga att det svenska stod för ordning och frihet med det finska stod för outveckling.
– Under vinter- och fortsättningskriget betonades också mycket att Finland är en rättsstat i jämförelse med Sovjetunionen. Men efter 1944 blev det mer känsligt att tala om det så kallade ”barbariet i öst” och då har finlandssvenskarna mer dragit in ett nordiskt perspektiv i sin retorik.
Enligt Nilsson har också finlandssvenskarnas patriotiska sinnelag ifrågasatts genom historien.
– Men det har finlandssvenskarna starkt försvarat sig emot. Och i dag behöver historien inte användas lika mycket, det tas för givet att finlandssvenskarna deltagit i landets försvar.
Begreppet ”tvångssvenska” komplicerat
Enligt Torbjörn Nilsson kan vi i dag säga att svenskan är en del av kulturen i Finland.
– Språket behöver inte längre motiveras med det långtgående historiska, det ligger på ett annat plan i dag. Kunskaperna i historia är också sämre så det är inte lika lätt att anspela på det historiska.
Det svenska språket är ändå i konstant trångmål i Finland och föremål för debatt. Den största frågan som lever kvar handlar om en sorts försvarskamp, kommenterar Nilsson.
– Finlandssvenskarna har inte krav på förbättringar, utan de vill motverka dem som vill försvaga svenskans ställning.
Begreppet ”tvångssvenska” som beskrivning av den obligatoriska skolsvenskan har blivit mer eller mindre gångbart och det tycker Nilsson är intressant att analysera närmare.
– Det är ett starkt begrepp och bara genom att någon frågar ”vad tycker du om tvångssvenskan” har man ställt upp på att tala om tvångssvenska, säger Nilsson.
Han tycker ändå att det svenska språket i Finland har en hög ställning.
– Språket är mer än en metod. Språk är en grundtanke i en kultur och de svenskspråkiga är en viktig del av den finländska kulturen. Men det är ett faktum att svenskan blir mer trängd.
Finland behöver ett eget Skam
Finlands 100-årsjubileum välkomnar Torbjörn Nilsson med öppna armar.
– Jag är förtjust i jubileer som ger historiker möjligheter att lyfta fram historien och göra en viktig insats.
Enligt Nilsson är det viktigt att uppmärksamma firandet för att det historiskt sett är viktigt att veta hur självständigheten blev verklighet.
I grannlandet Sverige har intresset än så länge varit svagt för Finlands 100-årsjubileum.
– Kunskaperna om Finland är dåliga fastän vi har många finländare i Sverige. Finland är diffust för många svenskar och det finns en potential i att berätta mer om Finland.
Enligt Nilsson är den finska historien intressant, bland annat förhållandet till Sovjetunionen och Ryssland är spännande. Det som hänt i Finland under de senaste 100 åren skiljer sig mycket från händelserna i Sverige.
– Finland har varit med om ett inbördeskrig och tre krig utöver det men ändå har Finland en likadan samhällsstruktur som Sverige.
Det finns ändå ingen enkel lösning på hur svenskarna ska bli mer intresserade av Finland. Enligt Nilsson gäller samma problematik för Norge – norrmännen har bra koll på Sverige, medan svenskarna inte vet så mycket om Norge. Men nu har tv-serien Skam väckt ett intresse för Norge också i Sverige.
– Det kanske är den typen av succéer (Skam) som behövs. En serie som skulle sätta djupa tryck i den svenska vardagen och ge kunskap om Finland, funderar Nilsson.
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt