Lär dig samiska på webben
Lärde du dig något om samer i skolan? Många svarar nej på frågan. Via projektet Sano se saameksi (Säg det på samiska) kan vem som helst bekanta sig med de utrotningshotade samiska språken samt dess talare.

Hur mycket vet du om samer? Hur många samiska ord kan du? Helsingforsbon Katri Koivula insåg för några år sedan under ett samtal med Niillas Holmberg att hon inte visste så gott som något om samer.
– Jag visste verkligen noll och insåg att jag inte kan säga något på ett enda av de samiska språken. Så jag bad Niillas lära mig några fraser, berättar Koivula.
Det här skedde 2012 och två år senare kunde Katri Koivula inte komma ihåg en enda av fraserna hon lärt sig.
– Då föddes idén om ett projekt som skulle göra det möjligt för alla att lära sig samiska. Det finns inte någon ordbok med fraser som unga människor använder sig av.
Koivula kontaktade två kodarkompisar som genast blev intresserade av projektet och i början av 2016 lanserades sajten ”Sano se saameksi”.
– Det fanns en klar beställning för det här, Facebook-inlägget delades hundratals gånger, berättar Koivula.

Också kultur och kunskap
Sajten riktar sig till alla som är intresserade av det samiska språket.
– Vi har fått ett väldigt bra mottagande, nästan all respons har varit positiv, berättar Katri Koivula.
Det har kommit en del negativ kritik, men också den kan förvandlas till något nyttigt.
– När vi samlade in fraser för översättning var det någon som kommenterade att ”finns det verkligen inget annat att göra”. Vi bestämde oss då för att översätta också den frasen till ordboken, säger Koivula med ett skratt.
Hon berättar att hon också själv lärt sig otroligt mycket under projektet.
– Jag visste egentligen ingenting om samer, inte lärde vi oss något sådant i skolan.
Fastän projektet fokuserar på själva språket går det via materialet på sajten också att lära sig om samernas historia och kultur.
– Snabbguiden innehåller mycket sådant som jag själv lärt mig under projektets gång, berättar Koivula.

Svensk översättning på kommande
Projektet har finansierats av Yle och producerats av Katri Koivula. Utöver henne finns två kodare och det är Niillas Holmberg som har gjort alla översättningar. Nästa steg är att göra en egen version för lärare.
– Sajten har redan använts för undervisning i Finland men nu gör vi en skild del som kan utnyttjas ännu bättre i skolorna, berättar Koivula.
Hon har också varit i kontakt med finska Utbildningsstyrelsen för att få officiell tyngd för projektet.
– Det här utesluter ändå inte det att undervisningen måste förnyas. Det här projektet är ingen lösning för det, endast ett verktyg. Samerna måste beaktas bättre i undervisningen, säger Koivula.
Också en svenskspråkig version av sajten är på gång i samarbete med UR. Enligt Koivula blev man på UR väldigt ivriga av idén och UR har också finansierat en del av projektet.
Som projektets viktigaste målsättning ser Katri Koivula att kunskapen och medvetenheten om samerna skulle spridas till en större grupp.
– Missförstånd handlar i stor utsträckning om okunskap. Vi har mycket att lära oss och skolorna har en viktig del i det. När man lär sig något ökar också förståelsen.
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentpolitik språkbad konfliktforskning islam tankesmedja open access flyktingar edelfelt dialekter akademisk frihet svenska tiden kulturpolitik selma lagerlöf ukä medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation genusforskning migration invandring magma demokratins drivkrafter ekonomi pisa demokrati flerspråkighet forskningspolitik jämställdhet helsingfors universitet ungdomar partijämförelse språkfrågor val sverige försvarssamarbete pressen partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering forskningsfinansiering högskolepolitik pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet samer doktorandstudier lärarutbildning sociala medier universitetsreformen eu historia kultur journalistik hanaholmen valforskning partiledare hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning romer östersjön tove jansson regnbågsfamilj familj finlands akademi globalisering henrik meinander riksbankens jubileumsfond krigsbarn studentkår anders chydenius hatretorik vetenskapsrådet sibelius stad