Kan man längre lita på gallupar?
Det finns skäl att tolka opinionsundersökningar allt försiktigare. Forskare i Sverige och Finland dryftar varför gallupar börjat slå fel.
Inför årets stora folkomröstningar, om Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen samt presidentvalet i USA, visade många opinionsundersökningar på precis motsatt utgång än vad resultaten sedan blev.
Richard Öhrvall, statsvetare och opinionsforskare vid Linköpings universitet och Institutet för näringslivsforskning, säger till Forskning & Framsteg att det är en generell trend i Europa och USA att det är allt svårare att genomföra opinionsundersökningar.
– Vi måste vara mycket mer försiktiga att tolka opinionsundersökningar. Det finns tendenser till önsketänkande i många fall, säger han inför nästa svenska val.
Döljer obekväma ståndpunkter
Yle i Finland skriver att man vanligtvis intervjuar ungefär tusen personer för en opinionsundersökning och att felmarginalen då blir ungefär tre procentenheter. Vanligtvis kan man lita på metoden – men populismens framfart ställer till med problem: väljare som röstar på populister är i snitt ovilligare att svara på gallupar än andra.
– Folk var rädda för att utsättas för åtlöje om de berättar att de stöder Trump. Därför underskattades hans stöd. Samma mekanism gällde för brexit och Sannfinländarnas valframgång i Finland, säger Juho Rahkonen, forskningschef på finska gallupföretaget Taloustutkimus, till Yle.
Öhrvall är inne på samma linje.
– Det finns mycket som tyder på att de med obekväma ståndpunkter är mindre benägna att berätta om dem i undersökningar.
Anders Sundell, statsvetare vid Göteborgs universitet, manar också till försiktighet.
– Den stora lärdomen är att det är fruktansvärt svårt att spå i framtiden. De som säger sig veta snackar helt enkelt skit. Man ska helt enkelt vara väldigt försiktig med att uttala sig alltför tvärsäkert, säger Sundell till Forskning & Framsteg.
Text: Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
tankesmedja anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander akademisk frihet finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius konfliktforskning bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service stockholms universitet socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer tvåspråkighet öppna data eu-valet sverigefinländare innovation gästkrönika läsförmåga partiledare valforskning hanaholmen journalistik genusforskning pisa kultur demokrati flerspråkighet lärarutbildning doktorandstudier sociala medier finlandssvenskhet minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik högskolepolitik forskningsfinansiering sverige svenskan i finland unga forskare partier addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare minoritet nordiska ministerrådet webbarkiv digitalisering pressen försvarssamarbete samer val språkfrågor partijämförelse ungdomar helsingfors universitet jämställdhet forskningspolitik universitetsreformen ekonomi eu historia demokratins drivkrafter magma invandring migration extremism finskan i sverige hälsopolitik krig bokmässan sls sociologi rasism yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi främlingsfientlighet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning islam vetenskapsrådet språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik globalisering svenska tiden dialekter edelfelt flyktingar open access hatretorik