Kan man längre lita på gallupar?

Det finns skäl att tolka opinionsundersökningar allt försiktigare. Forskare i Sverige och Finland dryftar varför gallupar börjat slå fel.

Inför årets stora folkomröstningar, om Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen samt presidentvalet i USA, visade många opinionsundersökningar på precis motsatt utgång än vad resultaten sedan blev.

Richard Öhrvall, statsvetare och opinionsforskare vid Linköpings universitet och Institutet för näringslivsforskning, säger till Forskning & Framsteg att det är en generell trend i Europa och USA att det är allt svårare att genomföra opinionsundersökningar.

– Vi måste vara mycket mer försiktiga att tolka opinionsundersökningar. Det finns tendenser till önsketänkande i många fall, säger han inför nästa svenska val.

Yle i Finland skriver att man vanligtvis intervjuar ungefär tusen personer för en opinionsundersökning och att felmarginalen då blir ungefär tre procentenheter. Vanligtvis kan man lita på metoden – men populismens framfart ställer till med problem: väljare som röstar på populister är i snitt ovilligare att svara på gallupar än andra.

– Folk var rädda för att utsättas för åtlöje om de berättar att de stöder Trump. Därför underskattades hans stöd. Samma mekanism gällde för brexit och Sannfinländarnas valframgång i Finland, säger Juho Rahkonen, forskningschef på finska gallupföretaget Taloustutkimus, till Yle.

Öhrvall är inne på samma linje.

– Det finns mycket som tyder på att de med obekväma ståndpunkter är mindre benägna att berätta om dem i undersökningar.

Anders Sundell, statsvetare vid Göteborgs universitet, manar också till försiktighet.

– Den stora lärdomen är att det är fruktansvärt svårt att spå i framtiden. De som säger sig veta snackar helt enkelt skit. Man ska helt enkelt vara väldigt försiktig med att uttala sig alltför tvärsäkert, säger Sundell till Forskning & Framsteg.

Text: Addeto