Kan man längre lita på gallupar?
Det finns skäl att tolka opinionsundersökningar allt försiktigare. Forskare i Sverige och Finland dryftar varför gallupar börjat slå fel.
Inför årets stora folkomröstningar, om Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen samt presidentvalet i USA, visade många opinionsundersökningar på precis motsatt utgång än vad resultaten sedan blev.
Richard Öhrvall, statsvetare och opinionsforskare vid Linköpings universitet och Institutet för näringslivsforskning, säger till Forskning & Framsteg att det är en generell trend i Europa och USA att det är allt svårare att genomföra opinionsundersökningar.
– Vi måste vara mycket mer försiktiga att tolka opinionsundersökningar. Det finns tendenser till önsketänkande i många fall, säger han inför nästa svenska val.
Döljer obekväma ståndpunkter
Yle i Finland skriver att man vanligtvis intervjuar ungefär tusen personer för en opinionsundersökning och att felmarginalen då blir ungefär tre procentenheter. Vanligtvis kan man lita på metoden – men populismens framfart ställer till med problem: väljare som röstar på populister är i snitt ovilligare att svara på gallupar än andra.
– Folk var rädda för att utsättas för åtlöje om de berättar att de stöder Trump. Därför underskattades hans stöd. Samma mekanism gällde för brexit och Sannfinländarnas valframgång i Finland, säger Juho Rahkonen, forskningschef på finska gallupföretaget Taloustutkimus, till Yle.
Öhrvall är inne på samma linje.
– Det finns mycket som tyder på att de med obekväma ståndpunkter är mindre benägna att berätta om dem i undersökningar.
Anders Sundell, statsvetare vid Göteborgs universitet, manar också till försiktighet.
– Den stora lärdomen är att det är fruktansvärt svårt att spå i framtiden. De som säger sig veta snackar helt enkelt skit. Man ska helt enkelt vara väldigt försiktig med att uttala sig alltför tvärsäkert, säger Sundell till Forskning & Framsteg.
Text: Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentpolitik språkbad konfliktforskning islam tankesmedja open access flyktingar edelfelt dialekter akademisk frihet svenska tiden kulturpolitik selma lagerlöf ukä medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation genusforskning migration invandring magma demokratins drivkrafter ekonomi pisa demokrati flerspråkighet forskningspolitik jämställdhet helsingfors universitet ungdomar partijämförelse språkfrågor val sverige försvarssamarbete pressen partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering forskningsfinansiering högskolepolitik pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet samer doktorandstudier lärarutbildning sociala medier universitetsreformen eu historia kultur journalistik hanaholmen valforskning partiledare hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning romer östersjön tove jansson regnbågsfamilj familj finlands akademi globalisering henrik meinander riksbankens jubileumsfond krigsbarn studentkår anders chydenius hatretorik vetenskapsrådet sibelius stad