Sverige och Finland toppar rättviseindex
Sverige och Finland är de socialt mest rättvisa länderna i Europeiska unionen, visar en färsk sammanställning. På många håll i EU klarar inte ens heltidssysselsatta av att försörja sig.
Sverige toppar listan som det socialt mest rättvisa landet i EU för åttonde året i rad, skriver nyhetssajten Europaportalen. Finland är tvåa i år och går om Danmark, som i stället faller till en tredjeplats. Det är den tyska stiftelsen Bertelsmann som gjort en sammanställning av 36 indikatorer över social rättvisa inom EU.
Europaportalen skriver att Sverige jämfört med i fjol drar ifrån i toppen. “Sveriges framgång vilar på en bred basis där landet rankar toppfem i alla sex huvudkategorier, tre av dessa på första plats”, står det i rapporten. Sverige står dock “inför stigande politiska utmaningar på grund av den åldrande befolkningen” och rankas näst sist i EU för det stora glappet i sysselsättningsgraden mellan dem som är födda inrikes och utrikes.
Populismvarning
Finlands goda placering förklaras enligt Yle bland annat av det starka utbildningssystemet och jämställdheten. Den höga ungdomsarbetslösheten pekas dock ut som ett stort orosmoment. Stiftelsen varnar för att unga vuxna utan arbete i värsta fall permanent kommer att förbli utanför arbetsmarknaden. Finland är, liksom Sverige, även dåligt på att sysselsätta utlandsfödda.
I ett pressmeddelande skriver Bertelsmann-stiftelsen att allt fler människor i EU igen har jobb efter finanskrisen, men att stora problem ändå återstår: 4,6 miljoner unga är utan arbete och det finns många européer som trots att de jobbar heltid inte klarar av att försörja sig. Något som får stiftelsens vd Aart De Geus att utfärda varningens ord.
– Den allt större bristen på framtidsutsikter hos många unga människor spelar de allt starkare populistiska rörelserna i händerna. Vi får inte riskera att de unga i sin besvikelse och frustration vänder ryggen åt samhället och EU, säger De Geus.
Text: Mira Honkavaara / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer granskning språkpolitik feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet innovation gästkrönika läsförmåga rasism sociologi öppna data bokmässan magma demokratins drivkrafter partiledare valforskning hanaholmen kultur historia flerspråkighet universitetsreformen helsingfors universitet forskningspolitik jämställdhet välfärdssamhälle pedagogik ungdomar partijämförelse forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering högskolepolitik pressen minoritetspolitik finlandssvenskhet samer val språkfrågor lärarutbildning sociala medier doktorandstudier demokrati pisa ekonomi eu invandring migration genusforskning journalistik sverigefinländare eu-valet sls tvåspråkighet extremism finskan i sverige hälsopolitik krig främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter medborgarforskning nato bildgalleri yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik