”Det går inte att påverka utan kommunikation”
Hur ser lyckad forskningskommunikation ut? Är en forskare bara ute efter publicitet om hen vill prata om sin egen forskning? Under en diskussion på Helsingfors bokmässa konstaterades att det är till allas fördel att forskare syns och hörs i den offentliga diskussionen.
– De finaste stunderna är när en forskare kan påverka något. Alla forskare forskar säkert för att kunna ändra på något, sa specialforskare Mari K. Niemi
Hon nämnde sin egen forskning där det framgick att endast 30 procent av experterna som intervjuas i finska medier är kvinnor. Det här ledde bland annat till ett löfte från tidningen Helsingin Sanomat att i framtiden ha en jämnare könsfördelning bland experterna.
I bästa fall påverkar forskningskommunikation den offentliga debatten och leder till en förändring. Mari K. Niemi forskar för tillfället i Storbritannien där mycket fokus läggs just på det här.
– I Storbritannien poängteras forskningens påverkan mycket. Vilka saker har förändrats tack vare forskning?
En fördel att forskarna syns och hörs
Enligt professor Esa Väliverronen är det viktigt att forskare är synliga i medier – forskningens budskap måste nå också utanför de akademiska kretsarna.
– Det går inte att påverka utan kommunikation, sa han.
Tidigare ondgjorde man sig över forskare som syntes mycket i medierna, men enligt Esa Väliverronen borde framförallt samhällsvetare ta vara på chansen.
– Samhällsvetare kommenterar ofta samhället medan intresset för den egna forskningen är mindre. Det viktigaste är att väcka ett intresse. Det hör till forskarens uppgifter att delta i den offentliga debatten, sa Väliverronen.
Enligt Mari K. Niemi har inställningen mot forskare i medier blivit bättre.
– Om du forskar om något har du full rätt att tala om ämnet fastän du inte skulle vara professor. Det är till allas fördel att forskare syns och hörs. I synnerhet om vi vill ha en faktabaserad diskussion, sa Niemi.
Mari K. Niemi och Esa Väliverronen diskuterade temat under bokmässan i Helsingfors. Samtalet leddes av Rosa Lampela från Uutistamo. Journalisterna Ulla Järvi och Tuukka Tammi deltog också i diskussionen.
Läs också: En framgångsrik forskare kan vara en bra popularisatör
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet åbo akademi ungdomsförbund medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning bokmässan krig hälsopolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls valforskning hanaholmen journalistik genusforskning migration eu ekonomi universitetsreformen demokrati doktorandstudier sociala medier lärarutbildning minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik ungdomar forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete webbarkiv nordiska ministerrådet minoritet addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare svenskan i finland partier unga forskare digitalisering högskolepolitik pressen finlandssvenskhet samer val språkfrågor partijämförelse forskningspolitik helsingfors universitet jämställdhet flerspråkighet historia kultur pisa partiledare demokratins drivkrafter magma invandring öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika innovation sverigefinländare eu-valet språkpolitik granskning romer östersjön blockpolitik runeberg socialt arbete främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt