Mindre stöd för mångfald
Trots att en majoritet av svenskarna är för mångfald har stödet minskat tydligt på sistone, framgår det av en färsk barometer.
I dag är 64 procent av svenskarna positiva till mångfald, framgår det av den årliga Mångfaldsbarometern som Högskolan i Gävle genomför. Det är dock en minskning på 10 procentenheter jämfört med 2014 och den största förskjutningen sedan mätningarna inleddes 2005, skriver högskolan i ett pressmeddelande.
– Ja, detta är dramatiskt. Men vi se inga stora förändringar i attityderna hos dem som i sin vardag ofta träffar utlandsfödda. Detta rör sig på ett mer abstrakt plan, och verkar inte handla om personliga erfarenheter, säger Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi och ansvarig för barometern, till Forskning & Framsteg.
Den mer negativa inställningen märks framför allt hos kvinnor och personer i medelåldern. Ahmadi tror att det förändrade politiska klimatet och negativa skriverier i medierna bidragit.
– Jag tror att detta kan kopplas till en negativ mediebild av farliga invandrarmän.
I pressmeddelandet betonar hon att unga är underrepresenterade i undersökningen.
– Om denna generation, som sedan tidiga förskoleåldern har haft större vana att leva sida vid sida med personer med utländsk bakgrund, varit större i undersökningen kanske detta hade påverkat resultatet. Jag vill också betona att undersökningen visar att erfarenheterna hos dem som arbetat eller studerat tillsammans med utlandsfödda personer är allmänt goda.
Barometern kan läsas i sin helhet på webben.
Text: Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation gästkrönika läsförmåga partiledare valforskning hanaholmen journalistik genusforskning pisa kultur demokrati flerspråkighet lärarutbildning doktorandstudier sociala medier finlandssvenskhet minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik högskolepolitik forskningsfinansiering sverige svenskan i finland unga forskare partier addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare minoritet nordiska ministerrådet webbarkiv digitalisering pressen försvarssamarbete samer val språkfrågor partijämförelse ungdomar helsingfors universitet jämställdhet forskningspolitik universitetsreformen ekonomi eu historia demokratins drivkrafter magma invandring migration extremism finskan i sverige hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja